Kategoriarkiv: Var dag

Revolution Race

För ett par veckor sedan fick jag ett mejl från Fritidsfabriken som innehar klädmärket Revolutionrace som undrade om jag ville testa en utav deras tröjor. Jag brukar vara rätt skeptisk till samarbeten men när det gällde just detta så var jag inte sen med att tacka ja!

Som mamma till två små vildingar och matte till åtta minst lika galna hundar så är bekväma, hållbara kläder i funktionsmaterial värda sin vikt i guld. Jag lever i princip i mina ”hundkläder”, så fort vi är ute så är det kläder i funktionsmaterial som åker på. Dock så är vi inte gjorda av pengar så ska kläderna fungera lika bra på tur i skogen eller när jag står på släden som när vi gräver i sandlådan eller härjar på klätterställningen med ungarna. Kläderna ska helt enkelt fungera och tåla ett aktivt småbarns/kennelmamma-liv!bloggrr-2

Jag valde tröjan Fusion Fleece och när jag några dagar senare fick hem tröjan blev jag inte besviken. Tröjan är snygg, dundermjuk, har långa ärmar med tumgrepp vilket gör att handlederna är täckta, stort plus för mig som har artrit i handleder och händer. Den är försedd med stretchpaneler vilket gör den följsam så att man kan plocka upp kidsen, vilket sker ett par hundra gånger per dag, utan att det stramar någonstans och inte behöver man rätta till tröjan hela tiden.

bloggrr-3

bloggrr-1

Summasumarum – supernöjd med tröjan och att beställa på hemsidan gick supersmidigt. Det enda negativa är att jag nu vill ha fler, som tur är så har fritidsfabriken satsat på kvalité till ett bra pris.

 

Är våren påväg nu?

Oj vad tiden fullkomligt rasar fram :O Viggo och Maya har nu blivit 10 månader och Billie & Birk har blivit 4 månader och även om det är supergulligt med valpar så känns det skönt att de äntligen börjar bli större. Visst, de är söta när de är små men det är allt ett himla passande och springande ut och in med dem.

Nu kan de hålla sig lite längre stunder, det är inte fullt ös medvetslös precis hela tiden och de har fattat konceptet med att vi bara gör en sak inomhus, dvs slappar. Med andra ord, det börjar ordna till sig med även dessa valpar 🙂

29261735_1588390267923217_6927605849846185984_n

Vad händer annars här på gården då? Ja, kanske inte så där jättemycket. Vi tränar med släden ett par gånger i veckan men nu ser det ut som om det snart är slut på snöträningen. Hittills har det varit ett par plusgrader på dagarna men minusgrader på nätterna vilket har gjort att spåret fortfarande har hållt. Men inatt var det plusgrader hela natten vilket gjorde att snön inte frös ihop >_< Nu hade vi visserligen en vilodag inplanerad ändå så det gjorde inte så där jättemycket men samtidigt så tar varje timme med plusgrader på snötäcket. Nåväl, jag ser fram emot vårens ankomst även om det innebär att släden får ställas in för sommarförvaring.

 

Moa är också med å tränar hundarna, antingen så sitter hon i slädsäcken men ibland får hon köra en sväng själv vilket hon tycker är superkul!

Pga all snö så har det varit lite stilje med Viggo & Mayas inkörning. Alla motionsspår är numera skidspår och alla vägar är is eller snöbelagda, och jag har ärligt talat ingen lust att halka runt med två unghundar i sele framför mig. Dessvärre är de flesta skidspår hundfria och de få spår där man får köra hund så har de bara hundtid nån timme ett par gånger i veckan. För mig som vill köra in mina hundar utan retning från andra hundar så fungerar det dessvärre inte att vara på spåren då. Men jag känner inte direkt någon stress över det, snart kommer våren och då kan vi fortsätta med inkörningen och tills dess får de fortsätta att springa lösa medan jag kör de andra hundarna.

 

Nu hoppas jag att våren tar över snabbt och att vi slipper en långdragen snö- och issmältning så att vi snart kan plocka fram cyklarna igen 🙂

Födelsedagsspaniels

IMG_6048.JPG

Igår fyllde Nikki 5 år och i januari blev Neo hela 9 (!) år. Mina tokiga små spaniels som hänger med på precis allt och som alltid ger 150%, minst. De är sjukt roliga hundar att leva med och att arbeta med, och om de hade varit liiite större och därmed passat bättre för draget så finns det faktiskt en möjlighet att jag bara hade haft spaniels och inte några riesens alls. Eller jo, kanske en riesen som vakthund för är det något som spaniels inte är så är det skräckinjagande 😉 Men tänk er, ett 6-spann med spaniels. En vacker tanke 🙂

12734198_10153560471169139_6109441200781188439_n 945827_10151646651879139_1874213819_n 1900169_10152003193794139_1049025555_n 10329066_10152231672424139_4699455233827900785_n 10460414_10152384659629139_4261260693305195651_n1102519_10151639218119139_844533244_o

Det var så nära så nära att vi förlorade Nikki för drygt 3 månader sedan men hon överlevde och är nu sitt vanliga tokiga jag. För henne har det bara blivit drag, drag och åter drag under åren som gått och förhoppningsvis blir det många många fler år med drag. Neo har däremot varit inne och pillat på lite allt möjligt inom hundsporten som lydnad, rallylydnad, räddning, sök ,spår, ipo, wp och naturligtvis draghundsport. Efter sin tredje mästerskapsmedalj i draget i höstas så får man väl ändå kalla honom pensionerad från tävling på riktigt. Nu har han gått in i en ny roll, som kanske är hans viktigaste, flockens barn- och valpvakt, allmän gosevovve och så klart, Moas dragkompanjon. 206530_10150159431594139_1749080_n 229589_10150172866534139_5842162_n 577074_10150850188009139_537489432_n

Skärmavbild 2017-10-22 kl. 20.35.1723172864_1460589124036666_3555645720882049026_n

Så grattis på er mina små tokar <3  20130417-150528.jpg

Välkommen året ”mellanmjölk”

Året 2017 kan sammanfattas med två ord – valpar och Liam.

Året har verkligen dominerats av valpar, från början till slut. När Aco valpade så tog det fasiken aldrig stopp. Valp efter valp efter valp pluttade ut och när vi trodde att det var slut, när Aco och valplådan var tvättade och vi beställt pizza, ja då tittade valp nr 11 ut! Så, det blev många valpar men det gick ändå betydligt bättre än vad jag någonsin kunnat tro. Vädret gjorde sitt och från dess att valparna var 4,5 vecka så var de ute hela dagarna i sin valphundgård. På kvällarna när de kom in så hade vi dock opera i nån timme innan lugnet la sig 😉

Av 11 valpar så flyttade tre till mer eller mindre rena draghundshem, en flyttade till Norge för att förhoppningsvis bli räddningshund, en flyttade ”hem” till Finland och Aco’s uppfödare medan övriga valpar förutom två är spridda över Sverige med olika typer av aktiviteter i tankarna. De två sista valparna blev kvar här, Viggo och Maya. Den kvicka nakenhunden Maya som är hälften känguru och hälften krokodil, och det långbenta fluffet Viggo som är en riktig mammegris.

23juni2017-16svart

23juni2017-6     23juni2017-1

 

På hösten började Nikki äntligen löpa och vi bestämde oss för att testa att para henne. Hennes dräktighet och kull skulle dock visa sig vara något helt annat än Acos. Hon visade inga som helst tecken på att var dräktig utan var lika knäpp som vanligt, och valpningen slutade i akut kejsarsnitt mitt i natten pga en död valp som låg i vägen. Tre friska och levande valpar fick jag och Nikki med oss hem men två dagar senare var vi tillbaka på djursjukhuset med en mycket sjuk Nikki som visade sig ha livmoderinflammation och infektion i hela bukhålan. Tack vare fantastisk personal, och kanske lite tur, så överlevde hon men fick pga mediciner inte vara med valparna som fick spendera sin första vecka med en amma. Men sen fick de komma hem igen och sedan dess har allt gått på räls *peppar, peppar*. Brage flyttade till Stockholm där han bor med sin skäggiga syster Idun medan Billie och Birk är kvar.

23755056_10155358550184139_8410390174908405551_n

23915599_10155377189769139_2643209905370983198_n

Året har inte bara gett oss nya stjärnor, det har även tagit tillbaka en. Strax innan årets slut fick vi säga hej då till Liam, min pain-in-the-ass-hund som jag delat livet med i 10,5 år. Det var sedan länge väntat men samtidigt kom det helt oväntat, på kvällen var han precis som vanligt och morgonen därpå var han så pass dålig att jag ringde veterinären omgående och beställde en tid för honom. På ett sätt var det skönt att han blev pang-bom-dålig, för då var det inget svårt beslut, samtidigt som det var otroligt jobbigt att se honom så dålig som han var på morgonen. Jag har mycket att tacka honom för <3

25394910_10155429428939139_4225598302486954058_o

Tävlingsmässigt så har det inte blivit jättemånga tävlingar i år, både ungar och valpar har tagit mycket tid och nu under hösten snitthastigheten på både träningar och tävlingar talat sitt tydliga språk, Timmie som snart är 8 år börjar tappa fart. Inget konstigt med det men det gör ju att man inte blir supersugen på att åka långt och tävla med ett ekipage som inte är 110%. Ett SM-silver i Sp2 fick vi, trots att Timmie skadade sig andra dagen och jag därmed bara körde en hund på den tredje dagen, samt ett SM-guld i DR4 där jag Neo fick hoppa in i mitt 2,5-spann då Nikki ledig inför valpkullen så man kan ju inte vara annat än nöjd.

 

Skärmavbild 2017-10-22 kl. 20.35.17

 

Annars då? Jo, ungarna växer, vi fortsätter att greja på gården och ibland är det allmänt kaos här hemma 😀 Men oftast har vi lite kontroll på läget och tar dagarna som de kommer vilket är väldigt skönt. Max kör fullt ös medvetslös, Moa har börjat prata och kan numera rabbla alla hundarnas namn + Pappa och Niclas men vägrar att säga mamma, tydligen är det inget viktigt ord 😛 Hon har under hösten fått följa med på tävlingar och kört barnklass både på barmark och släde vilket hon tycker är superkul, vilket jag såklart tycker är minst lika roligt. Mindre kul för husse kanske som tycker att det räcker med en hundnörd i familjen 😉

23172864_1460589124036666_3555645720882049026_n26168584_10155460996779139_5755877723412227470_n

 

Nytt år – nya möjligheter sägs det!  För oss innebär 2018 något av ett mellanår på tävlingsfronten, de unga hundarna är för unga för att få tävlas i spann och några av tävlingshundarna börja gå mot pension. I år kommer det därför inte bli så mycket åkande på dragtävlingar utan fokus läggs på att köra in valparna och på att bara leva hundliv. Sen vet man ju aldrig vad för andra idéer jag kommer på, kanske gör vi comeback inom ett annat område? 😉

26195552_10155482495674139_8198049777867000131_n

Tack till Dogman och FitDog som tror på oss och tack all personal på Ulvsby smådjursklink för proffsigt och tryggt bemötande oavsett vad det än gäller!
Dogman_3

Sugen på att testa draghundsport på snö?

Den 19-21 januari arrangerar Svenska Draghundsportförbundet en kurs inriktad på nordisk stil och slädhundsstil, i Nornäs Dalarna. slädläger11Lägret är uppdelat i två grupper, skidgruppen och slädgruppen, där fokus ligger på respektive gren. I skidgruppen kommer det läggas mycket tid på skidteknik men naturligtvis kommer vi även att köra våra hundar. I slädgruppen kommer vi att få lära oss allt om hur en slädefungerar, hur man kan träna upp en hund till att bli en duktig slädhund och såklart, köra släde med våra hundar! Grupperna kommer att ha lite gemensamma föreläsningar som valla-skola samt förebyggande friskvård.

Skidgruppen leds av Hans Pettersson och Niclas Ström, som båda har mångårig erfarenhet av skidåkning både med och utan hund. Hans kör med Riesenschnauzer och Niclas med blandraser, och herrarna har tillsammans flertalet nationella och internationella medaljer.

Jag kommer att vara ansvarig för slädhundsgruppen och har lyckats lura ner den extremt mångsidiga Cari Rörström från TopDog i Kiruna. Cari har en gedigen meritlista både inom draghundsporten men även inom andra hundsporter samt är under utbildning till hundfysioterapeut. Mer om Cari kan ni läsa på TopDog! Slädar finns för utlåning om man inte har någon egen 🙂

 

Intresserad? Mejla på info (a) lillaliam.se

 

Här finns lite mer info!

Go natt lilla liam

Min bästa vän sedan över 10 år fick förra veckan somna in och lämnar efter sig ett enormt stort hål i mitt hjärta. Efter att ha levt på övertid ett bra tag så blev det i torsdags dags för honom att vandra vidare och det känns som om en era tagit slut. Tomhet är det ord som bäst beskriver vad jag känner nu.

1340221375_resized

För er som inte känner till Liams sjukdomshistoria så fick han för ett par år sedan spondylos som vi sedan dess jobbat med för att hålla honom smärtfri ifrån. Till det hade han diabetes insipidus, artros i bogen och på senare tid även blåsljud på hjärtat samt knölar lite varstans på kroppen. Han har varit pigg  trots sina krämpor och levt livet som en glad, och skällande, pensionär de senaste åren. Men för ett par veckor sedan började Liam tappa päls, fler knölar uppstod och även om han var fortfarande pigg så förstod vi att det nu börjar närma sig slutet på vad jag tycker är ett värdigt hundliv. I torsdags morse möttes jag av en mycket trött Liam vars knöl på framtassen hade växt mycket vilket gjorde att han haltade kraftigt. Att ha problem med rygg och bäcken samtidigt som man haltar på frambenet gjorde att han knappt kunde gå. Även om jag förberett mig ett tag på att det började bli dags så var jag inte beredd på det den morgonen och synen av honom slog mig som ett knytnävsslag rätt i magen, min förr så starka och stolta hund hade förvandlats till en skugga av sitt forna jag.

– Det räcker nu.

25394910_10155429428939139_4225598302486954058_o

När jag skaffade Liam hade jag jättehöga mål för oss inom lydnad och spår, men det vart inte så mycket lydnad, och absolut inte så mycket spår. Istället blev det lite agility, en hel del räddningsträning och massor av fysträning i olika former. Liam var inte alltid en lätt hund, han hade många egna tankar och åsikter om hur saker och ting skulle göras, vilket inte alltid stämde överens med min åsikt vilket ni bland annat kan läsa om här. Han blev inte alls den tävlingshund jag hade tänkt mig och vi snubblade framför mållinjen många gånger i flera olika situationer men han gav mig så otroligt mycket ändå. Förutom att han lärt mig massor i ämnet hund så har han framförallt gett mig ett så himla rikt liv med många äventyr, givande samtal och möten samt massor av nya vänner. Eller egentligen kan man väl kunna säga att hela mitt liv, med sambo, ungar, övriga hundar, gård och den jag är idag är tack vare denna fantastiska och egensinnade hund. Hade jag aldrig köpt Liam så hade jag aldrig varit här.

11951828_10153261637044139_5913551064289074108_n
Under våra 10,5 år tillsammans så har det varit skratt, tårar och många gråa hår. Vi har åkt land och rike runt på träning, läger och tävlingar. Han har varit med i princip överallt och jag skulle gissa på att vi varit ifrån varandra sammanlagt 3-4 veckor under dessa år. Vi har varit väg på stora äventyr, små äventyr, spenderat massor av tid i skogen och han har dragit mig otaliga mil över fjäll och på skogsvägar. Han har fostrat otaliga valpar och guidat mina nuvarande hundar i både vardag och arbete. Han har visat mig draghundsportens härliga värld och krossat otaliga förutfattade meningar om att brukshundar inte kan, eller bör, syssla med draghundsport. Han har gjort avtryck hos massor av folk under vårt liv tillsammans, ibland på ett positivt sätt och ibland på ett negativt sätt men oavsett så kommer folk ihåg honom om de träffat honom. Tack vare sociala medier har han även gjort intryck hos folk som vi aldrig träffat och därför hänger det här hemma en otroligt vacker tavla på Liam som vi fått av en annan riesenägare bosatt i USA. Han hade en enorm personlighet och utstrålning, och han kunde säga mer än tusen ord med en enda blick eller gest. Han hade pondus och en värdighet som ingen av mina andra hundar kommer i närheten av och när det stormat i mitt liv så har han alltid funnits där, som en fast och trygg punkt att hålla sig i. Med hans stora huvud i mitt knä och hans nos buffandes på min hand, som krävde att jag kliade honom bakom örat, så kändes allt lite bättre.

1273431989_resized

Han kunde vara en riktigt pain-in-the-ass-hund men han var min pain-in-the-ass-hund <3

Tack för allt Liam.

1340436353_resized

Tack Jenny på Ulvsby Smådjursklinik som tog hand om oss i torsdags och som också behandlat Liam flertalet gånger under årens lopp.

Det mesta löser sig

23915599_10155377189769139_2643209905370983198_n

Sista bakterieodlingen visade att Nikki inte behövde äta den starka antibiotikan utan kunde fortsätta den ”valp-vänlig” och vi kunde hämta hem valparna efter bara några dagar. Nikki tog sig ann sina valpar direkt och skötte om dem som om de aldrig varit ifrån varandra. Såret ser idag, en vecka sedan operationen, jättefint ut och Nikki är oförskämt pigg. Valparna växer och frodas, de började gå omkring i lådan för ett par dagar sedan och i helgen började de öppna ögonen. Och de är sjukt söta. Alltså, jag vill bara äta upp dem <3 Hade lätt kunnat behålla alla tre!

23795798_10155374892949139_8804169387662340789_n 23844492_10155374892939139_295010751076828582_n

B-kullen är här!

FullSizeRender

Igår natt/tidig morgon föddes de, vår B-kull! De kom till världen på helt motsatt sätt jämfört med vår A-kull. Aco’s valpning följde läroboken till punkt och pricka med temperatursvängningar, bäddningar, skakningar, krystvärkar och hålltider mellan valpar. Nikkis valpning hann aldrig börja men slutade med kejsarsnitt kl 04 på Karlstad djursjukhus. Hon spydde tidigare på natten och då upptäckte jag att hon hade gröna flytningar vilket tyder på att en moderkaka har lossnat. Så då var det bara att ringa ner till Karlstad, kasta sig in i bilen och köra de 2,5 milen ner som tack vare regn tidigare på kvällen och sen minusgrader var glashala. Dessutom så blåste det en del och har man en större bil som jag har så kan en ordentlig vindpust ta tag i bilen och flytta den nån meter eller två i sidleds, ja en spännande tur ner! Men så kan det gå, två helt olika valpningar kan man väl säga!

IMG_7780

 

När de snittade Nikki fann de en död valp, som varit död ett tag, som låg och blockerade för övriga valpar. Övriga tre valpar var pigga och började snabbt att dia när de väl fick komma till Nikki <3 Två hanar och en tik blev det, på bilden syns från vänster tik, hane och hane. IMG_7803

Vi fick stanna en liten stund extra då Nikki spydde lite blod efter operationen innan det bar av hemåt igen. Hon var väldigt påverkad igår, hon varken åt eller drack något och orkade inte alls ta hand om sina valpar. Idag är hon lite piggare, hon har ätit, fått i sig vätska och tar fint hand om sina små valpar <3 Nu ska jag bara komma på namn på B, efter att ha googlat så har jag insett att det inte finns då där jättemånga kill-namn på B som jag fastnat för. Kanske ska köra någon gammaldags-tema och ta typ Bengt-Ove och liknande? Förslag mottages tacksamt!

 

 

Efter att ha spenderat i stort sätt hela veckan här hemma på gården för att hålla koll på Nikki så var det skönt att kunna gå i skogen samt träna hundarna nu när valparna anlänt. Moa har så klart med på i princip allt och igår fick hon en egen pannlampa! Tänk att något så litet kan betyda så mycket, att ha en egen pannlampa precis som mamma och pappa 🙂 Hon har verkligen fastnat för det här med att köra trehjulingen efter Neo, varje gång vi ska ut på promenad så drar hon fram trehjulingen, linan och Neos sele <3 Tyvärr så kan inte Neo dra henne på varje promenad, det blir för mycket träning för honom, och hon blir då väldigt besviken. Hon får tjata på pappa att hon ska ha en egen hund 😉

IMG_7814 IMG_7828

 

Råutfodring 1.0

Jag brukar få lite frågor kring detta med råutfodring av hundar och istället för att skriva och hänvisa till samma saker så började jag leta efter en ”FAQ” för råutfodring med referenser, men jag hittade ingen så jag skrev ihop en själv. Frågorna som jag skrivit ner är de frågor som jag brukar få och svaren är text från vetenskapliga artiklar och avhandlingar från olika universitet, med referenser inom parantes, samt

 

Begrepp
Råutfodring – när man utfodrar hund/hundar med rå föda.

Färskfoder – rå föda som berikats med syntetiska vitamin- och mineraltillskott. Finns flertalet olika märken som t.ex. Vom og hundemat, Fodax, Priima, Nordic.

Barf – biologisk anpassad rå föda, där man tillgodoser hundens näringsbehov genom en balanserad variation av råvaror. Det finns olika modeller / recept, vissa ger hela byten, andra ger spannmål / grönsaker / frukt / bär medan andra ger en strikt köttbaserad diet.

 

Valpar växer för fort av rå föda / blir större än valpar som är uppvuxna på torrfoder.
Det finns ingen forskning där man studerat tillväxthastigheten hos hundar som utfodrats med torrfoder respektive rå föda. Hundens tillväxthastighet påverkas av dess energiintag och dess slutgiltliga storlek bestäms av dess gener. (3) (4)

 

Hundar som växer snabbt har ökad risk att utveckla HD
Det finns äldre studier från 70- och 80-talet som pekar mot att hundar som växer snabbt löper en ökad risk att utveckla HD. Nyare studier från 2010, som anses vara mer tillförlitlig än de äldre då den grundar sig på fler individer och flera raser, stärker dock inte den hypotesen (2) (6).

 

Råutfodring innehåller mycket protein och valpar tar skada / får tillväxtrubbningar av för mycket protein
 Det påstås ofta att foder som innehåller en hög andel protein främjar en hög tillväxttakt och ökar därmed risken för olika skelettsjukdomar hos valpen. Forskning visar dock att det är osannolikt att andelen protein i fodret är någon primär faktor för förekomsten av tillväxtrubbningar, då överskottet kan utsöndras av njurarna i form av urea eller omvandlas till energi och lagras i kroppen (3). Att utfodra med ett foder som har låg proteinhalt har däremot visat sig ge en hämmad tillväxt (6). En hög proteinhalt inverkar heller inte på kalciummetabolismen eller benbildningen (3). Studier på människor visar dock att ett lågt intag av protein har gett nedsatt absorption av kalcium med kalciumbrist och skelettskador som följd (6). Då foder med hög andel protein blir mycket smakliga, ökar dock risken att en växande hund av stor ras äter för mycket och av den anledningen växer för fort, då energiintaget blir för högt. Om valpar av stor ras ska ges foder med mycket protein, måste foderkonsumtionen begränsas då det inte är mängden protein i sig utan det totala energiintaget som kan påverka tillväxttakten (3).

Personlig reflektion – Råutfodring eller färskfoder är inget märke utan ett begrepp för hur man kan utfodra sin hund. Precis som det finns torrfodersorter med hög proteinhalt och med låg proteinhalt så finns det färskfodersorter med hög respektive låg proteinhalt. Här gäller det, precis som med torrfoder, att välja rätt fodersort eller blandning för den aktuella individen.

Hundar uppfödda på rå föda löper större risk att utveckla HD/AD
Det är flera faktorer som spelar in om huruvida en hund utvecklar HD/AD eller inte. Det är faktorer som genetiska anlag, motion, miljön hos uppfödaren, miljön hos valpköparen och mat. Det finns forsknings om visar att miljön som valpen har de 3 första månaderna i livet spelar en stor roll i huruvida valpen utvecklar HD/AD eller inte, bland annat så halveras risken att valpen utvecklar HD om valpen föds och växer upp på en gård jämfört med om uppfödaren bor i ”stan” (2).  Man har även sett att andelen hundar med HD (och vissa typer av cancer) är större bland hundar som kastrerats i tidig ålder än hundar som är okastrerade (1).

När det gäller foder och HD så har jag inte hittat någon forskning där man studerat om valpar uppfödda på rå föda löper större risk att utveckla HD/AD än hundar uppfödda på annat foder. Däremot finns det forskning som visar att fri tillgång på foder, oavsett fodertyp, och hög vikt hos den växande individen ökar risken för att utveckla AD (3).

 

Hundar uppfödda på rå föda löper större risk att utveckla allergi.
Valpar vars mamma utfodrats med annat än enbart värmebehandlat torrfoder under dräktigheten och digivningen har visat sig bara löpa hälften så stor risk att utveckla allergi än valpar där tiken enbart ätit torrfoder (7)

 

Hundar uppfödda på rå föda löper större risk att utveckla OCD / FCP.
Hos en hund som saknar de genetiska anlag för OCD kan sjukdomen inte framkallas genom felaktig utfodring men hos en hund som har de genetiska anlagen för OCD kan skadorna utlösas och förvärras av en felaktig utfodring. Det man vet är att överutfodring av kalk och energi kan bidra till uppkomsten av OCD, hos individer som har de genetiska anlagen, samt att överutfodring av protein ger inte OCD. (5) Jag har inte hittat någon forskning där man kollat på ev skillnader hos hundar som utfodrats med rå föda respektive torrfoder.

 

Hundar måste äta kolhydrater för att må bra, då fungerar inte rå föda.
Personlig reflektion – Om hundar måste äta kolhydrater eller inte tvistar de lärda om men om man har en hund som måste äta kolhydrater för att må bra så går det utmärkt att utfodra hunden med rå föda som innehåller kolhydrater! Det finns flertalet olika färskfodersorter som innehåller olika typer av kolhydratskällor. Kolhydrater finns i flera olika råvaror som t.ex. grönsaker, frukt, bär, rotfrukter och spannmål.

 

Min hund tål inte färskfoder
Personlig reflektion – Jag tror absolut att det finns hundar som inte tål rå föda (vilket i sig kan diskuteras om det då är fel på maten eller fel hunden/aveln när ett djur inte tål naturlig föda utan enbart processad sådan) men färskfoder är inget märke, det är ett begrepp precis som torrfoder. Om en hund inte tål Royal Canin Maxi junior, tål den inte torrfoder då eller tål den kanske bara inte just det fodret? Har man däremot gått igenom större delen av de hundratals olika färskfoder sorter som finns utan att hitta något som hunden tål, ja då kan man börja fundera på om hunden inte tål färskfoder.

 

Hundar ska inte utfodras med matrester / Barf är bara ett finare ord för dina matrester.
Personlig reflektion – Råutfodring är inte detsamma som matrester. Att utfodra en hund med köttfärssås, pasta, bea, grillad kyckling, pyttipanna, vaniljyoughurt är inte att ge hunden biologisk anpassad rå föda.

 

Vad som är ”bäst” för ens hund är upp till var och en att själva komma underfull med. Jag är långt ifrån en expert på råutfodring men lite har jag lärt mig under de år som jag råutfodrat och intresserat mig för ämnet. Vad jag vet så finns det bara ett forskningsprojekt där man studerar skillnaderna mellan torrfoder och råfoder, den pågår ännu och leds av Anna Hielm-Björkman på Helsingfors Universitet men den verkar ännu inte finnas publicerad på nätet. För övrigt är det svårt att hitta forskning kring hundfoder och hur den påverkar hundens hälsa som inte bedrivs av och på någon av de stora torrfoderföretagens fabriker.

Om något är felaktigt eller om ni har nyare forskningsresultat så kommentera gärna med referens så ändrar jag texten 🙂

 

Referenser:
1 – http://journals.plos.org/plosone/article/file?id=10.1371/journal.pone.0055937&type=printable

2 – http://www.knickerbockers.se/upload/Krontveit_PhD_thesis_2012.pdf

3 – http://ex-epsilon.slu.se/1840/1/Kost_motion_ad_hd_hos_labradorer.pdf

4 – https://stud.epsilon.slu.se/10366/7/wallin_j_170817.pdf

5 – http://www.vixax.com/OCD.pdf

6 – https://stud.epsilon.slu.se/7041/1/Kullbohr_C_140806.pdf

7 – https://www.skk.se/globalassets/fonden/dokument/artiklar/atopisk_dermatit.pdf

Nu närmar det sig

En vecka kvar och nu börjar damen blir redigt rund! Valplådan har tagits fram och ska nu förhoppningsvis bli godkänd av Nikki. Hon hänger mest på gården numera och följer bara med på kortare promenader från och med nu. Det märks att hon börjar bli riktigt tung, hon som alltid varit så smidig och rapp i kroppen orkar nu precis upp i soffan. Hon har dock själv inte riktigt insett detta utan försöker tappert hoppa och leva precis som vanligt så jag får ha tummen i ögat på henne så att hon inte hittar på dumheter.

På torsdag har det gått 63 dygn sedan parningen och nu är ju frågan, eller frågorna. Vilken dag tänker hon föda på och hur många tikar, resp hanar tro ni att det blir?

 

 

I valpväntan har vi faktiskt också varit iväg och tävlat! I lördags var i vi Kristinehamn där Karlskoga Bk arrangerade Halloweendraget. Jag körde DR2 med Timmie och Ebbe som sprang på fint, ingen jätteprestation men helt klart godkänt. Vi var ensam i grupp B, slog C-ekipaget samt två av de fem startande A-ekipage. Vi var även snabbare än alla DR4-ekipage (enbart B som startade).

23131732_1460229350739310_5208230345254603477_n
Någon som också tävlade var Moa! Hon körde i barnklassen (upp till 8 år) tillsammans med Neo som drog henne på henne fyrhjuling. Det var inte det stabilaste fordonet på den 400m långa banan så en liten vurpa blev det men hon var snabbt uppe på benen med lite assistans av Hasse som gick bakom och agerade broms i nedförsbacken, så att inte Moa skulle köra på Neo. Moa var väldigt nöjd över tävlingen och ville köra igen när de kvar klara 🙂 Kan det bli en liten musher ändå? 😉

23172864_1460589124036666_3555645720882049026_nFoto: Maria Nilsson

 

 

Det är dock inte bara vi här hemma som har tävlat. Racing Giants Ally, Esther som bor i Sundsvall, har vänstervarvat vilket slutade med HP och BiR 🙂 Hon fick bland annat fin kritik för sina välansatta öron, och just öronen hos den här kullen är ett stående skämt bland alla valpköpare. Själv tycker jag, helt opartisk så klart, att hon har världens finaste öron <3

23132111_1460111720751073_34163785143483693_n 23167715_1460111724084406_5248356340234403675_n

Nu är det höst !

Krispig luft. Rött. Gult. Orange. Blåsigt. Lukterna. Ljuset. Känslan.

IMG_6645.JPG

Det är höst. Och jag älskar ju hösten 😀 Medan mycket av fb-flödet fylls av höst-depp-statusar så trivs en annan som fisken i vattnet och är på bra humör, trots den konstanta bristen på sömn. Den dagen jag vaknar upp och inser att båda ungarna sovit hela natten känns just nu väldigt avlägsen men hoppet är det sista som överger människan sägs det. Det är väl bara fortsätta att hålla ut, någon gång måste det vända.

Hoppas jag.

21731139_10155198274804139_278652243274645173_n

 

Här hemma har vi inte direkt problem med att få dagarna att gå och vi spenderar större delen av dagen utomhus. Då kan Moa härja fritt och göra av med sin energi utan att jag behöver renovera huset efteråt. Både ungar och valpar växer, de leker och bråkar medan de lär sig vart gränserna går samt att respektera varandra. Viggo och Maya har blivit lite över 4 månader gamla och är just nu mest bara fyra långa ben, en lång svans och ett par öron som står åt alla håll, inte de vackraste valparna jag sett kanske men det tar sig nog så småningom 😀

 

Till helgen är det dags för Dubbeldraget i Hällefors och det ska bli spännande att se hur grabbarna går jämfört med när vi var där för ett par veckor sedan! Sedan dess har hundarna egentligen bara fått styrketräning och det var inte förens i söndags som vi körde vårt första fart-pass. Så starka är dem men nån speciell fart, det har de inte :O Men men, det är ett par veckor kvar till SM och det är ju då som allt ska sitta, inte nu. Till helgen ska jag köra 2-spann scooter (fast jag kör med min trehjuling) då Nikki kommer att stå över. Varför då tänker ni? Jo…

 

Skärmavbild 2017-09-27 kl. 21.25.02

Hon är ju parad! :O :O :O
Plötsligt händer det, den lilla skrutthunden fick äntligen för sig att löpa! Timmie signalerade att det var något på gång för ett tag sedan och se där, han hade rätt. Så nu är hon parad med Morris, eller PH Elderdale Lust som han officiellt heter. Han är en trevlig, maskulin svart/vit hane som precis avslutat sin tjänst som polishund. Att han är uthållig, social och har en enorm arbetsmotor behöver jag väl knappast skriva 😉 Så nu håller vi tummarna för att parningen lyckades och att vi får lite valpar i november.