Kategoriarkiv: Avel

When hard work pays off

I söndags var vi iväg till Hällefors för att tävla och träna på Dubbeldraget, som likt tidigare år alltid är bra arrangerat och himla trevligt. Med oss hade vi Ymer och hans matte som spenderat helgen här med träning och prat, förhoppningsvis blir det ännu en drag-springer på tävlingsbanorna i framtiden 😉

Upplägget för dagen blev enligt följande:

Neo och Nikki
Bikejoring, 2,8 km. träning innan tävlingen satte igång, Ymer körde med sin matte.

Viggo
Canicross, motionsklass 2,8 km

Nikki och Billie
Bikejoring efter tävlingens slut, 2,8 km

Neo och Birk
Bikejoring efter tävlingens slut, 2,8 km

Timmie och Ebbe
Bikejoring efter tävlingens slut, 3,8 km

Skärmavbild 2018-10-08 kl. 22.59.28

Billie och Birk är vana att köra på ställen där det sällan eller aldrig är andra ekipage så detta var första gången de fick köra på en bana där det kört andra ekipage före, och där det fanns lite folk ut efter banan. De går verkligen från klarhet till klarhet och fixar utmaningar på löpande band. Intensiva i sitt arbete men samtidigt lyhörda för mina signaler. Starterna börjar se riktigt riktigt bra ut och de tar kommandon himla bra, trots att vi precis börjat öva på dem, vilka fantastiska små hundar! De vuxna hundarna körde på precis som förväntat och speciellt Timmie var väldigt nöjd över att få komma ut och sträcka på benen ut med en tävlingsbana igen.

IMG_3041

För Viggo var det andra gången han startade i motionsklass och nu verkar det som om polletten äntligen har börjat trilla ner, för jäklar vad den polletten har suttit fast hårt. Starterna måste tränas på mer och jag måste komma på en rutin som fungerar för honom så att vi kan få bort skitstoppen som har gör efter några hundra meter. Han drar i princip inget alls innan han fått stanna och skita.

När han väl gjort ifrån sig så körde han på, precis som om han aldrig gjort annat. Viggo sprang och låg på i selen som han aldrig gjort tidigare, vi sprang förbi ett annat ekipage vilket han visade lite intresse för (en söt cockerflicka) men som han ändå släppte rätt fort. Svampplockarna i skogen viftade han glatt på svansen åt men det var inga problem att få tillbaka fokuset åt rätt håll. Och de sista 800 metrarna händer det, hunden börjar lägga ännu mer vikt i selen och galopperar!! Om jag inte hade haft fullt upp med att försöka att få ner luft i lungorna och hålla mig på benen så hade jag kommit gråtandes in i mål, för det här har vi kämpat för länge.

IMG_3049

Vad många kanske inte vet om är att Viggo var död när han föddes. Han kom ut helt livlös utan fosterhinnor, nagelsträng eller moderkaka. Det tog en liten stund innan vi fick igång honom och frågan är hur länge han varit utan syre i livmodern. När Viggo var ett par veckor gammal när jag första gången märkte att han inte riktigt var som de andra valparna, han är inte den valp jag planerade att behålla men samtidigt ville jag inte sälja en valp som inte kändes helt hundra så han blev kvar. Jag har lite svårt att förklara precis vad som är fel men man kan säga att han i många situationer inte kopplar, han förstår helt enkelt inte vad man vill eller vad som händer runt omkring honom. Det som inte kommer naturligt för honom tar otroligt lång tid att lära in. Viggo en väldigt snäll kille som alltid är pigg och glad men han är lite efter och visst, han skulle bara kunna vara extremt omogen men jag skulle snarare gissa på att han fått någon form av hjärnskada på grund av syrebristen. . Jag har flera gånger funderat på om jag gjorde rätt som försökte få honom att överleva, att det kanske varit bättre att låta naturen ha sin gång. Men det är en sak att säga det och en helt annan när man står där med en nyfödd och livlös valp.

Jag försöker leva efter tanken att ”allt händer av en orsak” och att de hundar som korsar vår väg genom livet gör det av en anledning. Det finns ett talesätt som säger att man kan få en hund för sina synder skull och jag tror att jag fått Viggo för mitt (korta) tålamods skull. Det mesta man ska lära Viggo tar tid, och då menar jag verkligen tid. En enkel sak, som t.ex. sitt vilket tar några repetitioner att lära en normal valp, kan ta veckor eller månader att lära Viggo. Att köra in honom och att träna andra dragrelaterade moment som tar ett par veckor att lära in och få riktigt bra befäst hos andra hundar har tagit nästan ett år att få till på Viggo.

Skärmavbild 2018-10-09 kl. 12.37.05

Men skam den som ger sig. Jag har möjlighet att ge Viggo den tid han uppenbarligen behöver, för plötsligt kopplar det och när han väl förstår så sitter det som berget. Han är alltså inte den mest intelligenta hund jag haft men han är en otroligt trevlig och lärorik hund.

 

 

Jakten efter hanen med H

Att hitta trevliga och arbetsvilliga riesens från relativt friska linjer och som dessutom inte är för nära släkt med mina har visat sig vara en utmaning. Jag vet att jag i våras skrev till de som visat intresse för den planerade kullen på Aco 2019 att jag skulle återkomma med vilken hane jag hade tänkt efter sommaren, då vi skulle träffa denne under sommaren. Nu har jag träffat eller pratat med flera och tyvärr har det visat sig att flertalet av dem har hel- eller halvsyskon med EP vilket gjort att de dessvärre inte är aktuella.

Avel handlar inte om att hitta den perfekta individen eller den perfekta kullen, för de finns helt enkelt inte. Man får fundera på fördelar och nackdelar, och sedan känna efter med hjärtat. Äldre hanar har sina fördelar samtidigt som de kan vara svåra att hitta, yngre hanar är en chansning som kan spela ut väl och lika så importerade hanar eller hanar från länder där man inte kontrollerar hälsan eller bryr sig om arbetsegenskaperna som gör här.

 

Så ni som väntar på svar gällande vilken hane jag tänkt att använda på Aco får dessvärre vänta ett tag till. Tanken är att para henne på vår/sommar-löpet och förhoppningsvis har vi hittat något då 😉

23juni2017-7

 

FI VPVA

Jättestort grattis till Timmies son Timbuktu (Dinafix’s Twilight Time) som i helgen fixade sitt tredje cert och därmed blev
Finsk Vattenräddningschampion!

Skärmavbild 2018-09-05 kl. 19.53.40
Vi håller tummarna för fortsatt framgång på tävlingsbanorna!!

Mentalbeskrivning

I helgen har vi haft glädjen att få samla 8 av de 11 valpar som föddes hos oss för lite drygt 15 månader sedan. På fredagen fylldes gården snabbt och på lördagen var Gizmo, Esther, Maya, Axxa, Abbe, Atom, Ziri och Viggo så klart, på plats ute på Hammarö bk där vi hade bokat tid för mentalbeskrivning. Viggo och Ziri kunde dock inte delta pga skada och karens men jag tyckte att det var jättekul att Ziris ägare ändå tog sig tiden att köra de många milen hit upp för att hänga med oss <3

MH’t avlöpte utan större konstigheter och för mig som sett dem sedan födelsen så var det så klart väldigt intressanta att se hur de utvecklats sedan de flyttade vid 8 veckors ålder. Vilka egenskaper som de hade utvecklat och förstärkt och vilka hade minskat, hur mycket påverkas de av sina förare och hur mycket påverkas de av tidigare träning. På vissa punkter var de sig väldigt lika som 8 veckors valpar medan andra saker var helt förändrade. Intressant!

Sammanfattningsvis kan man väl säga att det var ett skottfast gäng med hög leklust, som fixade hantering fint och avreagerade bra. Skramlet var det ingen som hetsade upp sig för medan overallen klassades som något skum men som vid närmare inspektion snabbt kunde avskrivas från listan över suspekta saker. En del jaktlust fast det också även om nån hund fick dubbel 1:a då han faktiskt inte såg haren men med tanke på de rapporter om kattjakt vi fått hemifrån så vet vi att det även där finns en del vilja att förfölja saker som rör sig.

40623242_10156061384134139_6688987332420304896_o

Det var så klart kul att se alla vovvar men speciellt roligt var det ju att se Maya, min piraya.  Maya blev så klart glad över att se mig men hon visade också att det numera var Ann som var hennes matte och hem. Hon har knappt bott hos Ann i två månader men att se dem längs med banan gjorde det uppenbart att den där flytten var helt rätt vilket känns fantastiskt bra för mig. De har redan utvecklat en relation och kontakt som jag och Maya aldrig hade och jag ser verkligen fram emot att se vad de där två kommer att hitta på tillsammans.
Tusen tack till Hammarö Bk som alltid arrangerar med bravur! Megastort tack till er fantastiska valpköpare som hade möjlighet att komma! För övriga valpar så kommer det att finns plats för dem till våren då det är dags för B-valparna att göra sina MH’n.

40525806_10157667786090130_475482553596248064_o 40493949_10157667786425130_4575974645261402112_o
(Bilderna är ärligt snodda av Ziris matte Emelie)

På söndagen bar det av på nya äventyr och då till Norge för att titta på en hane att ev använda i avel, med mig hade jag så klart Karin och tänk, den här gången behövde vi inte bryta mot lagen en ända gång 😉

40603754_10156061384059139_2500521829358108672_o

Maya mot nya äventyr

När mina riesenvalpar föddes för över ett år sedan var tanken att behålla en hanvalp, absolut ingen tik! Trots att jag inte annonserat om kullen så var intresset stort och valparna såldes i en rasande fart, förutom lilla Maya. Vi hade massor av intressenter som var superbra men inget hem kändes rätt för just henne, så hon blev kvar. Jag har aldrig varit en tik-människa men tänkte att det aldrig är för sent för att ändra sig och tänkte att om inte rätt hem dök upp inom ett par veckor så skulle hon bli kvar.

20245616_10155053399144139_5301813852502988417_n

DSC_3689-1

Maya är en fantastiskt hund. Hon är fullt ös medvetslös, alltid glad och otroligt trevlig mot både folk och fä. Jobbar bra, har hög intensitet och visar stor potential i draget, större än brorsan faktiskt, men trots det så klickade vi inte. Jag vet inte egentligen vad det är men av någon anledning så trivs jag inte alls med tikar, förutom spanieltikar som jag kan tänka mig att ha ett helt gäng av men inte tikar av andra raser. Efter en tids grunnande kom jag till insikt om att jag inte är den bästa ägaren för Maya  så därför la jag ut ett inlägg på fb om att Maya sökte hem, och oj vilken respons vi fick! Efter mycket funderande och diskuterande så fick Maya åka iväg på prov till en familj som jag kände till sedan ett par år tillbaks för att se om de kunde trivas med varandra, och det gjorde de!

37776827_10156778953373028_7263795621826396160_oSå nu har Maya flyttat permanent till Ann och Staffan med familj där hon lever loppan. Det känns helt rätt och jag är så glad över att de fann varandra <3

 

Grattis lilla S!

I helgen tog Timmies dotter S, Bardlands S, sitt sista cert i rallylydnad och är numera Svensk Rallylydnadschampion!

31154083_10213748052107769_5234112268674910282_n

Megastort grattis till S och Mikaela som lyckats fixa championatet innan fröken skägg ens fyllt 2 år! Vilket fantastiskt ekipage!!

Skäggstubb på gång?

DSC_3374-1

A- och B-valparna hann knappt lämna gården innan jag började få frågor om när vi planerar nästa valpkull. I år blir det inga valpar här på gården, eller ja inga nya iallefall utan det räcker med de vi har 😉 Däremot så planerar vi att para Aco under vintern/våren 2019.

Precis som med A-kullen så är tanken att få fram friska hundar med en exteriör och mentalitet som lämpar sig för arbete och som passar in i en familj, under förutsättning att de får sina arbetsbehov tillfredsställda! Mer info om hane kommer längre fram.

23juni2017-1 23juni2017-16svart

När det gäller jaktspringer så är inget planerat. Tanken var ju att para Nikki ännu en gång med det satte tyvärr en livmoderinflammation stopp för då hon numera är kastrerad. Vi får helt enkelt se om Billie är något att avla vidare på 🙂

23915599_10155377189769139_2643209905370983198_n
Om någon är nyfiken eller har frågor gällande valpplanerna så släng iväg ett mejl till info (a) lillaliam.se

Det mesta löser sig

23915599_10155377189769139_2643209905370983198_n

Sista bakterieodlingen visade att Nikki inte behövde äta den starka antibiotikan utan kunde fortsätta den ”valp-vänlig” och vi kunde hämta hem valparna efter bara några dagar. Nikki tog sig ann sina valpar direkt och skötte om dem som om de aldrig varit ifrån varandra. Såret ser idag, en vecka sedan operationen, jättefint ut och Nikki är oförskämt pigg. Valparna växer och frodas, de började gå omkring i lådan för ett par dagar sedan och i helgen började de öppna ögonen. Och de är sjukt söta. Alltså, jag vill bara äta upp dem <3 Hade lätt kunnat behålla alla tre!

23795798_10155374892949139_8804169387662340789_n 23844492_10155374892939139_295010751076828582_n

När det skiter sig, så är det alltid helg

Det räckte inte med ett besök på djursjukhuset för Nikki och hennes valpar utan vi fick klämma in ytterligare ett, naturligtvis på helgen, så nu tycker jag att det räcker 🙂 Igår morse hade Nikki fått feber, var flåsig och allmänt inte på topp. Efter ett samtal ner till djursjukhuset så var det bara att sätta sig i bilen och åka ner. Jag trodde att det kanske skulle bli en undersökning, lite antibiotika och sedan hemfärd. Ack så fel jag hade.

23658697_10155360313149139_2911559490558514308_n

Efter 18 timmar (!) på Karlstad Djursjukhus fick jag åka hem med valparna medan Nikki blev kvar för observation. Då hade Nikki legat i 10 timmar med dropp och antibiotika i ett försök att få ner hennes feber. Veterinären kunde ganska snabbt konstatera när vi kom in att det rörde sig om en livmoderinflammation men då det dels var tätt inpå kejsarsnittet och dels då hon var dålig så valde vi att vänta lite för att se om hon blev bättre. Det blev hon inte, febern gick inte ner utan steg istället och till sist blev beslutet att hon skulle opereras då vi inte vågade vänta längre. Då kunde det konstateras att det var livmoderinflammation och att hon dessutom hade infektion i bukhålan samt början till infektion i operationssåret. Suck!

23755056_10155358550184139_8410390174908405551_n

Operationen tog ett par timmar och när hon kom tillbaka var hon faktiskt rätt så pigg, men de ville ha kvar henne för så därför fick jag och valparna åka hem utan mamma men med nappflaska och mjölkersättning. Uuuuggghh, att nappa upp djur är inte så gulligt och glamoröst som folk tror och speciellt inte om djuren absolut inte vill ha nappflaska, så därför fick vi börja jaga efter en amma till valparna. Ibland är det bra med sociala medier, för på bara nån timme hade min annons delats 500 gånger och vi fick massor av tips och förslag! Vi hittade en tik som fått valpar samtidigt som Nikki men som tyvärr sedan förlorat alla valparna, hon fanns dock en bit bort och valparna var hungriga – NU. Som tur var så fick vi tag i en tik som kunde göra en akututryckning hem till oss så att valparna fick i sig lite mat och få lite omvårdnad innan det var dags för dem att åka iväg.

 

Nu är valparna hos sin fostermamma och det går, peppar – peppar, väldigt bra. Nikki har fått komma hem igen då hon är piggare och förhoppningsvis återhämtar hon sig snabbt. Hon har dock inte velat äta på djursjukhuset men här hemma har hon iallefall lyckats pillra i sig lite slängd mat på golvet från ungarna middag.

23795026_10155361196969139_5919198381916001335_n

Tack alla som hjälpt oss under helgen! Personalen på Karlstad Djursjukhus som gett Nikki och valparna bästa omvårdad, serverat fika till en hungrig matte, lånat ut mobilladdare och utrustat undersökningsrummet med en saccosäck så att väntan blev lite bekvämare. Tack alla som hjälpte till i sökandet efter en amma till valparna och till er som ställde upp med era tikar! Tack Wenche som tog hand om ungar, hus och hundar medan jag spenderade natten på djursjukhuset och som fixat med valparna. Tack Agria som utan minsta krångel betalat 45.000 kr för att rädda livet på min hund och hennes valpar.

 

Nu håller jag tummarna att det bara går framåt och att vi kan hämta hem valparna snart även om medicineringen gör att Nikki inte kan dia dem.

Nu ska vi sova!

 

(Är du en av dem som tror att hunduppfödning innebär snabba cash? Tänk om!)

B-kullen är här!

FullSizeRender

Igår natt/tidig morgon föddes de, vår B-kull! De kom till världen på helt motsatt sätt jämfört med vår A-kull. Aco’s valpning följde läroboken till punkt och pricka med temperatursvängningar, bäddningar, skakningar, krystvärkar och hålltider mellan valpar. Nikkis valpning hann aldrig börja men slutade med kejsarsnitt kl 04 på Karlstad djursjukhus. Hon spydde tidigare på natten och då upptäckte jag att hon hade gröna flytningar vilket tyder på att en moderkaka har lossnat. Så då var det bara att ringa ner till Karlstad, kasta sig in i bilen och köra de 2,5 milen ner som tack vare regn tidigare på kvällen och sen minusgrader var glashala. Dessutom så blåste det en del och har man en större bil som jag har så kan en ordentlig vindpust ta tag i bilen och flytta den nån meter eller två i sidleds, ja en spännande tur ner! Men så kan det gå, två helt olika valpningar kan man väl säga!

IMG_7780

 

När de snittade Nikki fann de en död valp, som varit död ett tag, som låg och blockerade för övriga valpar. Övriga tre valpar var pigga och började snabbt att dia när de väl fick komma till Nikki <3 Två hanar och en tik blev det, på bilden syns från vänster tik, hane och hane. IMG_7803

Vi fick stanna en liten stund extra då Nikki spydde lite blod efter operationen innan det bar av hemåt igen. Hon var väldigt påverkad igår, hon varken åt eller drack något och orkade inte alls ta hand om sina valpar. Idag är hon lite piggare, hon har ätit, fått i sig vätska och tar fint hand om sina små valpar <3 Nu ska jag bara komma på namn på B, efter att ha googlat så har jag insett att det inte finns då där jättemånga kill-namn på B som jag fastnat för. Kanske ska köra någon gammaldags-tema och ta typ Bengt-Ove och liknande? Förslag mottages tacksamt!

 

 

Efter att ha spenderat i stort sätt hela veckan här hemma på gården för att hålla koll på Nikki så var det skönt att kunna gå i skogen samt träna hundarna nu när valparna anlänt. Moa har så klart med på i princip allt och igår fick hon en egen pannlampa! Tänk att något så litet kan betyda så mycket, att ha en egen pannlampa precis som mamma och pappa 🙂 Hon har verkligen fastnat för det här med att köra trehjulingen efter Neo, varje gång vi ska ut på promenad så drar hon fram trehjulingen, linan och Neos sele <3 Tyvärr så kan inte Neo dra henne på varje promenad, det blir för mycket träning för honom, och hon blir då väldigt besviken. Hon får tjata på pappa att hon ska ha en egen hund 😉

IMG_7814 IMG_7828

 

Nu närmar det sig

En vecka kvar och nu börjar damen blir redigt rund! Valplådan har tagits fram och ska nu förhoppningsvis bli godkänd av Nikki. Hon hänger mest på gården numera och följer bara med på kortare promenader från och med nu. Det märks att hon börjar bli riktigt tung, hon som alltid varit så smidig och rapp i kroppen orkar nu precis upp i soffan. Hon har dock själv inte riktigt insett detta utan försöker tappert hoppa och leva precis som vanligt så jag får ha tummen i ögat på henne så att hon inte hittar på dumheter.

På torsdag har det gått 63 dygn sedan parningen och nu är ju frågan, eller frågorna. Vilken dag tänker hon föda på och hur många tikar, resp hanar tro ni att det blir?

 

 

I valpväntan har vi faktiskt också varit iväg och tävlat! I lördags var i vi Kristinehamn där Karlskoga Bk arrangerade Halloweendraget. Jag körde DR2 med Timmie och Ebbe som sprang på fint, ingen jätteprestation men helt klart godkänt. Vi var ensam i grupp B, slog C-ekipaget samt två av de fem startande A-ekipage. Vi var även snabbare än alla DR4-ekipage (enbart B som startade).

23131732_1460229350739310_5208230345254603477_n
Någon som också tävlade var Moa! Hon körde i barnklassen (upp till 8 år) tillsammans med Neo som drog henne på henne fyrhjuling. Det var inte det stabilaste fordonet på den 400m långa banan så en liten vurpa blev det men hon var snabbt uppe på benen med lite assistans av Hasse som gick bakom och agerade broms i nedförsbacken, så att inte Moa skulle köra på Neo. Moa var väldigt nöjd över tävlingen och ville köra igen när de kvar klara 🙂 Kan det bli en liten musher ändå? 😉

23172864_1460589124036666_3555645720882049026_nFoto: Maria Nilsson

 

 

Det är dock inte bara vi här hemma som har tävlat. Racing Giants Ally, Esther som bor i Sundsvall, har vänstervarvat vilket slutade med HP och BiR 🙂 Hon fick bland annat fin kritik för sina välansatta öron, och just öronen hos den här kullen är ett stående skämt bland alla valpköpare. Själv tycker jag, helt opartisk så klart, att hon har världens finaste öron <3

23132111_1460111720751073_34163785143483693_n 23167715_1460111724084406_5248356340234403675_n