Dags att lägga tävlingsselen på hyllan

Efter nästan 6,5 års tävlande så är det nu dags för Timmie att lägga tävlingskarriären på hyllan. Hans senskada i tån som han fick för ett par år sedan och som vi rehabbat för att hålla i schack har nu tagit ut sin rätt på kroppen. Han är ju inte på något sätt döende, han drar mer än gärna och jag vet att han skulle pressa sig långt över smärtgränsen om jag bad honom. Men någonstans har man ett ansvar som djurägare och någonstans måste man dra en gräns. Nu gör jag det och Timmies träning kommer numera inte rikta sig mot tävling på elitnivå utan med mål att hålla honom i god pensionärsform så att vi får behålla honom så länge som möjligt 🙂

16174957_1194494147312833_9117703828055300185_n

Under åren har vi tagit otaliga första platser på tävlingar runt om i landet i draghundsportens alla tre stilar även om vi kanske främst har synts i barmarksstilen. Vi har kammat hem 9 SM-guld (barmark, nordisk stil, släde sprint), 2 SM-silver (barmark, släde), blivit uttagen till landslaget två gånger och åkt iväg en gång vilket resulterade i en 17:e plats i cykel damer grupp A. Tagit ett guld på SOC (Scandinavian Open Championships, pulka stil) och en fjärde placering på samma tävling (linkörning) samt deltagit på vindelälvsdraget. Han har sprungit till sig 3 cert i linkörning samt 2 i pulka vilket resulterat i ett draghundschampionat! Dessutom har han vid sidan av karriären som draghund fixat diplom i rallylydnadsklass nybörjare och fortsättning, blivit uppflyttad till lydnadsklass 3 samt lägreklass spår, har godkänt BH, godkänt MT, godkänt UHP, godkänd på exteriörbeskrivning och även tagit ett excellent (!) på utställning.

960075_10151493828749139_463239303_n

Jag har otroligt många härliga tävlingsminnen från alla våra äventyr tillsammans, alla platser vi varit på, alla människor vi mött, alla känslor vi delat. Så, tack för den här underbara resan Timmie!

AC Nornäs1 9043141_orig 11013283_10152747619156623_1701032834218279709_n 421643_3311116984266_557917259_n 859878_501165253314196_320936356_o 138445731793935600_resizedIMG_7812.jpg

1609975_578871638875090_130961390_n Skärmavbild 2017-10-22 kl. 20.35.17     IMG_1817.JPG  IMG_3736.JPG OLYMPUS DIGITAL CAMERA 20140702-231950.jpg 20140702-231353.jpg 20140702-231913.jpg   20131111-101445.jpg 20131106-203927.jpg 20131110-183907.jpg 20131022-232225.jpg 20131022-231942.jpg 20130310-191514.jpg 20130310-183123.jpg 20130307-185606.jpg 20130124-165609.jpg 20120927-172603.jpgIMG_2018.JPG

 

Nu är du pensionär <3

8maj2018-28maj2018-1

Förenar nytta med nöje

IMG_1080

Tog bilen in till Molkom, parkerade utanför samhället och gick in med ungarna och Birk till en lekplats som de gillar. Där blev det lek och bus för kidsen medan Birk fick lite miljöträning och passivitetsträning 🙂

 

IMG_1105 IMG_1103

Extrafickorna där allt från godis och bajspåsar till napp och mobil får plats kommer från AddPocket!

IMG_1098

 

För att klargöra, innan någon får en hjärtattack, så var Birk välrastad innan vi kom dit, lekplatsen var helt tom (tyvärr ser livet som hemmaförälder ut så numera :/ ) och om det hade kommit någon annan familj så hade han självklart fått ligga uppkopplad hela tiden. Med tanke på antalet kattbajsar som Birk markerade och som jag fick plocka bort så tror jag områdets barnfamiljer uppskattade Birks besök 😉

Grattis lilla S!

I helgen tog Timmies dotter S, Bardlands S, sitt sista cert i rallylydnad och är numera Svensk Rallylydnadschampion!

31154083_10213748052107769_5234112268674910282_n

Megastort grattis till S och Mikaela som lyckats fixa championatet innan fröken skägg ens fyllt 2 år! Vilket fantastiskt ekipage!!

Årsstämma med glesbygdshundarna

IMG_1112I helgen bytte vi de värmländska skogarna mot storstadens betongdjungel, närmare bestämt Stockholm. Eller ja,typ iallefall. Märsta. Eller tillhör Stockholms stad? Eller är det en egen kommun? Strunt samma. Vi var i storstan!

 

Anledningen till vår förvirring till stan var Svenska Draghundsportsförbundets årsstämma där jag representerade Sv. Riesenklubben. Årsstämman avlöste rätt friktionsfritt även om vi både var ense och oense, precis som de tidigare årstämmorna jag varit med på. Draghundsporten är ju rätt så bred så det är inte alltid helt lätt att vara överens så att det passar precis alla inriktningar och distanser men annars var det lika trevligt som vanligt med bra diskussioner. Plus i kanten för föreläsningen gällande anti-doping, ett ämnen som jag tror att framförallt SBK och deras lokal/ras-klubbar verkligen skulle behöva lyfta.

Vad jag dock reagerade på var avsaknaden av föreningar. Av lite drygt 100 föreningar så var vi 12 (!?) på plats. Att riktigt små föreningar med bara nån enstaka aktiv utövare inte har möjlighet att åka köper jag (även om förbundet står för resan och nästintill alla föreningar står för boendet) men att många av våra riktigt aktiva klubbar inte bemödade sig att komma gör mig förbryllad. Är det brist på info? Brist på engagemang? Någon slags tyst protest? Eller skiter man helt enkelt i vad som sker? Samtidigt har man med sitt ointresse någonstans accepterat det utfall som stämman bestämt, eftersom man inte varit där och gjort sin röst hörd.

31091875_10156419063473594_7681682940996036530_n
(Bild: Gunilla Pöchhacker)

Förutom att vara med i sedvanliga diskussioner så fick jag även komma upp och ta emot ett förtjänsttecken i brons för mitt arbete med sporten under åren som gått. Det var oväntat men väldigt uppskattat! Jag vet att jag inspirerat många till att testa på draghundsport och kanske framförallt barmarksdrag och förhoppningsvis nu även släde sprint! I och med Timmies pensionering från tävlandet så satsar jag på nya utmaningar och kanske lyckas jag inspirera någon förare med icke-traditionell draghund att också testa på medeldistans! Lite inhopp i sprinten lär vi dock göra trots målet inom medeldistansen 🙂

 

För att underlätta för sambon som var hemma så tog jag med mig tre av terroristerna, Maya, Billie och Birk. Fick till lite bra träningstillfällen mellan stämmans späckade schema med främst miljöträning men även lite ”skit-i-andra-hundar-och-folk-träning” för gänget. Testade på en gallertrappa med en liten gallergång vilket var första gången för alla tre hundar, och alla löste det på olika sätt. Maya brydde sig inte öht utan knatade upp, fick lite mys på plattformen och knatade sedan ned igen precis som om hon gjorde så varje dag. Birk var lite skeptiskt första gången och fick peppas med lite beröm. Billie var desto mer skeptisk och förmådde tydligen bara halva kroppen att gå, så jag lyfte upp framtassarna och hon baktassarna 🙂 Upp kom vi, hon insåg att detta var ju faktiskt inte så farlig och andra vändan upp hade hon kontroll på både fram- och bak-ben!

 

 

När stämman var över hade vi planerat in en valpträff för B-valparna! Billie, Birk, Brage (Ymer), Pappa Morris samt Kilo, vilken har samma mormor som Nikki 🙂 Jag kunde konstatera att mina valpar var rätt så trötta i skallen efter helgen och att de tydligen har någon form av dvärg-gen i sig. Antingen det eller så matar Johanna Ymer med någon form av anabola då den grabben var betydligt större än både Billie och Birk, söt som socker är han i vilket fall som helst <3

IMG_1063

Skärmavbild 2018-04-23 kl. 13.21.21

Så. Efter en helg full med intryck så var det rätt skönt att komma hem igen. Tydligen tycker även Billie och Birk så då de legat och sovit större delen av tiden sedan vi rullade in på gården igår kväll 🙂

Skäggstubb på gång?

DSC_3374-1

A- och B-valparna hann knappt lämna gården innan jag började få frågor om när vi planerar nästa valpkull. I år blir det inga valpar här på gården, eller ja inga nya iallefall utan det räcker med de vi har 😉 Däremot så planerar vi att para Aco under vintern/våren 2019.

Precis som med A-kullen så är tanken att få fram friska hundar med en exteriör och mentalitet som lämpar sig för arbete och som passar in i en familj, under förutsättning att de får sina arbetsbehov tillfredsställda! Mer info om hane kommer längre fram.

23juni2017-1 23juni2017-16svart

När det gäller jaktspringer så är inget planerat. Tanken var ju att para Nikki ännu en gång med det satte tyvärr en livmoderinflammation stopp för då hon numera är kastrerad. Vi får helt enkelt se om Billie är något att avla vidare på 🙂

23915599_10155377189769139_2643209905370983198_n
Om någon är nyfiken eller har frågor gällande valpplanerna så släng iväg ett mejl till info (a) lillaliam.se

Revolution Race

För ett par veckor sedan fick jag ett mejl från Fritidsfabriken som innehar klädmärket Revolutionrace som undrade om jag ville testa en utav deras tröjor. Jag brukar vara rätt skeptisk till samarbeten men när det gällde just detta så var jag inte sen med att tacka ja!

Som mamma till två små vildingar och matte till åtta minst lika galna hundar så är bekväma, hållbara kläder i funktionsmaterial värda sin vikt i guld. Jag lever i princip i mina ”hundkläder”, så fort vi är ute så är det kläder i funktionsmaterial som åker på. Dock så är vi inte gjorda av pengar så ska kläderna fungera lika bra på tur i skogen eller när jag står på släden som när vi gräver i sandlådan eller härjar på klätterställningen med ungarna. Kläderna ska helt enkelt fungera och tåla ett aktivt småbarns/kennelmamma-liv!bloggrr-2

Jag valde tröjan Fusion Fleece och när jag några dagar senare fick hem tröjan blev jag inte besviken. Tröjan är snygg, dundermjuk, har långa ärmar med tumgrepp vilket gör att handlederna är täckta, stort plus för mig som har artrit i handleder och händer. Den är försedd med stretchpaneler vilket gör den följsam så att man kan plocka upp kidsen, vilket sker ett par hundra gånger per dag, utan att det stramar någonstans och inte behöver man rätta till tröjan hela tiden.

bloggrr-3

bloggrr-1

Summasumarum – supernöjd med tröjan och att beställa på hemsidan gick supersmidigt. Det enda negativa är att jag nu vill ha fler, som tur är så har fritidsfabriken satsat på kvalité till ett bra pris.

 

Mot Vindelälvsdraget 2019

 

Då var ett kennellag anmält till Vindelälvsdraget 2019 😀

29511356_1595514737210770_100921659115439889_n
Ett par av mina valpköpare kommer att vara med men då vi inte är tillräckligt många så kommer vi att ta in ett par ekipage till, så det blir inte bara skägg i vårt lag – men nästan 😉 Ser verkligen fram emot att återigen få vara med i Vindelcirkusen som alla draghundsförare borde uppleva!

20120317-222502.jpg

Är våren påväg nu?

Oj vad tiden fullkomligt rasar fram :O Viggo och Maya har nu blivit 10 månader och Billie & Birk har blivit 4 månader och även om det är supergulligt med valpar så känns det skönt att de äntligen börjar bli större. Visst, de är söta när de är små men det är allt ett himla passande och springande ut och in med dem.

Nu kan de hålla sig lite längre stunder, det är inte fullt ös medvetslös precis hela tiden och de har fattat konceptet med att vi bara gör en sak inomhus, dvs slappar. Med andra ord, det börjar ordna till sig med även dessa valpar 🙂

29261735_1588390267923217_6927605849846185984_n

Vad händer annars här på gården då? Ja, kanske inte så där jättemycket. Vi tränar med släden ett par gånger i veckan men nu ser det ut som om det snart är slut på snöträningen. Hittills har det varit ett par plusgrader på dagarna men minusgrader på nätterna vilket har gjort att spåret fortfarande har hållt. Men inatt var det plusgrader hela natten vilket gjorde att snön inte frös ihop >_< Nu hade vi visserligen en vilodag inplanerad ändå så det gjorde inte så där jättemycket men samtidigt så tar varje timme med plusgrader på snötäcket. Nåväl, jag ser fram emot vårens ankomst även om det innebär att släden får ställas in för sommarförvaring.

 

Moa är också med å tränar hundarna, antingen så sitter hon i slädsäcken men ibland får hon köra en sväng själv vilket hon tycker är superkul!

Pga all snö så har det varit lite stilje med Viggo & Mayas inkörning. Alla motionsspår är numera skidspår och alla vägar är is eller snöbelagda, och jag har ärligt talat ingen lust att halka runt med två unghundar i sele framför mig. Dessvärre är de flesta skidspår hundfria och de få spår där man får köra hund så har de bara hundtid nån timme ett par gånger i veckan. För mig som vill köra in mina hundar utan retning från andra hundar så fungerar det dessvärre inte att vara på spåren då. Men jag känner inte direkt någon stress över det, snart kommer våren och då kan vi fortsätta med inkörningen och tills dess får de fortsätta att springa lösa medan jag kör de andra hundarna.

 

Nu hoppas jag att våren tar över snabbt och att vi slipper en långdragen snö- och issmältning så att vi snart kan plocka fram cyklarna igen 🙂

Inkörning av Viggo & Maya

Jag får en del frågor gällande inkörning av hundar och som med så mycket annat så finns det flera olika sätt för att komma dit man vill. Man kan köra i spann, använda sig av en hare, köra med utplacerade föremål etc. Jag kör på mitt sätt vilket går ut på att jag vill lära mina hundar (som inte har någon som helst framavlad draginstinkt) att dra, inte att jaga efter något annat ekipage eller springa till något föremål, och jag gör det individuellt och utan hjälper.

Maya och Viggo är under inkörning, något senare än vad jag kört in mina andra hundar men det har inte riktigt funnits tid eller energi för att göra det förens nu under vintern. Jag har filmat ett par av våra träningspass dels för att ha något att se tillbaka på för egen del men även för att dela med mig av dem. Anledningen till att jag vill dela med mig av det är att jag upplever att många ger upp för fort när de tränar in draget på samma sätt som jag gör. Man vill se resultat, och man vill se det NU. Inte om några veckor eller månader.

På filmen ser ni Maya vid ett träningspass och här tror jag att det är hennes typ tredje pass. Viggo syns vid två tillfällen med ungefär en månad mellan passen, första passet är vid samma tillfälle som Mayas och det andra passet är två pass efter det första. Det som jag fokuserar på så här i början är att försöka få hunden att gå före mig, hålla sig hyfsat på vägen och lägga tyngd i selen, om den sedan går lite som en vindrutetorkare, går högt eller lågt med huvudet är inte något jag lägger energi på nu.

Maya har redan från början haft ett väldigt sug framåt, hon vill gärna gå före och har redan från början legat på rätt bra i selen även om hennes förmåga att fokusera på arbetet i längre perioder behöver tränas upp.

Viggo däremot har inte alls haft samma sug framåt, hans första pass bestod av att han gick i höjd med mig eller nån halvmeter framför, väntade in mig och han drog inte mer än någon meter på hela den 1,5 km långa rundan. Jag gjorde inte någon stor grej av det utan gick på och berömde honom när han började närma sig den position jag vill ha. På filmen ser man en tydlig förbättring från det ena träningstillfället till det andra 🙂

 

Sammanfattningsvis, få inte panik om det tar lite tid! De första passen så ser mina hundar ut som förvirrade höns, men det är inget jag hetsar upp mig för.

”Don’t give up, great things take time”

1609975_578871638875090_130961390_n

 

 

Om ni vill veta mer om hur jag tränar in draget så hittar ni en längre text under ”Draghundskolan” i menyn ovan.

Snökörning på hemmaplan

Det här är fjärde vintern som vi bor på vår gård, innan dess spenderade vi ett par år uppe i Sälen och där var vinterkörning aldrig något som var ett problem. Här nere däremot har snön oftast lyst med sin frånvaro och vintrarna har nästan jämt inneburit barmarksträning, eller ingen träning alls på grund av isgata. 27752326_10155563792194139_7411610425634250147_n

Men det här året har vintern kommit med besked och vi har faktiskt rätt mycket snö. Åh va kul tänker ni, då kan hon äntligen få köra släde på hemmaplan. Japp, jag har haft möjlighet att köra släde här hemma i flera veckor faktiskt. Men jag har inte haft något sug, inte något sug alls. Det var i Nornäs på lägret som jag sist körde hundarna och då körde jag för att jag var tvungen att köra hundarna, inte för att jag ville och jag såg inte fram emot att göra det. Motivationen och suget har inte alls funnits där. Istället för att sukta efter mer snö som jag gjort tidigare år så har jag längtat efter barmark så att jag kan få komma ut och springa in unghundarna cykla med hela gänget. Hundarna har fått tränat men då har det antingen varit löskörning med ATV eller kättingdrag som stått på schemat.

28167951_10155593550194139_5282329007098618074_nTant Funny på besök

I måndags hade det kommit mycket nysnö och mitt planerade kedjepass blev istället en kort tur med släden tillsammans med Moa. Fick ingen uppenbarelse direkt men hundarna fick komma ut och jobba lite samtidigt som Moa fick åka släde vilket hon tycker är kul. Men så igår bad jag sambon att låna grannens snöskoter för att köra upp ett spår på andra grannens gärde (man ska välja sina grannar med omsorg 😉 ) för att jag skulle kunna köra hundarna utifall att lusten kom på. Och det gjorde den idag. Med solen i nyllet och med ett par minusgrader i luften så drog jag ut med ett trespann och tre lösa hundar, och för första gången på läääänge kändes det kul att köra hundspann.


Och ja, om ni undrar varför jag låter som en hel karl när jag säger till mina hundar att öka så får jag nog skylla på att jag är uppvuxen i en mansdominerad hockeytokig släkt. Här berömmer man inte varandra med ett pipigt ”åh va du är duktig” utan det är mer ”jävlar-va-bra-du-är” med en rivig ölstämma 😉

Kan hända att jag slår på stort och tar mig en tur imon igen i solen.

Födelsedagsspaniels

IMG_6048.JPG

Igår fyllde Nikki 5 år och i januari blev Neo hela 9 (!) år. Mina tokiga små spaniels som hänger med på precis allt och som alltid ger 150%, minst. De är sjukt roliga hundar att leva med och att arbeta med, och om de hade varit liiite större och därmed passat bättre för draget så finns det faktiskt en möjlighet att jag bara hade haft spaniels och inte några riesens alls. Eller jo, kanske en riesen som vakthund för är det något som spaniels inte är så är det skräckinjagande 😉 Men tänk er, ett 6-spann med spaniels. En vacker tanke 🙂

12734198_10153560471169139_6109441200781188439_n 945827_10151646651879139_1874213819_n 1900169_10152003193794139_1049025555_n 10329066_10152231672424139_4699455233827900785_n 10460414_10152384659629139_4261260693305195651_n1102519_10151639218119139_844533244_o

Det var så nära så nära att vi förlorade Nikki för drygt 3 månader sedan men hon överlevde och är nu sitt vanliga tokiga jag. För henne har det bara blivit drag, drag och åter drag under åren som gått och förhoppningsvis blir det många många fler år med drag. Neo har däremot varit inne och pillat på lite allt möjligt inom hundsporten som lydnad, rallylydnad, räddning, sök ,spår, ipo, wp och naturligtvis draghundsport. Efter sin tredje mästerskapsmedalj i draget i höstas så får man väl ändå kalla honom pensionerad från tävling på riktigt. Nu har han gått in i en ny roll, som kanske är hans viktigaste, flockens barn- och valpvakt, allmän gosevovve och så klart, Moas dragkompanjon. 206530_10150159431594139_1749080_n 229589_10150172866534139_5842162_n 577074_10150850188009139_537489432_n

Skärmavbild 2017-10-22 kl. 20.35.1723172864_1460589124036666_3555645720882049026_n

Så grattis på er mina små tokar <3  20130417-150528.jpg