Kategoriarkiv: Fågelhund

Sökskägg och badgrabbar

Vi verkar ha flyt på tävlingar just nu Liam å jag. Apelltävling, som jag egentligen inte vet varför vi anmält oss till, började med att jag hade fått fel PM och var på plats två timmar för tidigt eftersom spårhundarna skulle gå före sökhundarna, något som för en morgontrött människa som mig aldrig är kul.. Sen ett bra sök tills dess att figge nr 2 hittas men har på sig någon stor orange pressäning eller filt (?) varpå Liam tänker = gräva fram figge! Kommer tillbaks till stigen och Liam är redo för nästa slag, va? Redan slut?

 

Avstår platsen där det ”bara” gick upp en hund – woho! Gör en snygg budföring och får 7:a för Dk och låter Liam vila en stund innan lydnaden. Följer min plan som jag gjort till uppvärmningen och tar med en boll i fickan och planerar att bryta eftersom söket ändå inte gav full pott.  Och vad gör min hund? jo han går som en dröm! Inget flamsande eller okoncentration så när som på ett bussteg i språngmarsch (kan dock ha å göra med att jag kampade med kopplet som belöning efter budförningen – fy på matte…) men annars super fint! Och till skillnad från hur han har låtit på tävlingar så var han jävligt tyst men inte helt tyst. Ett gnäll i avstampet inför hopp över hinder gav oss en 7:a i betyg – WTF?!?! Lika så i läggandet där ett pip i samband med kommandot tog en massa poäng och ett gnäll i apporteringen gav oss en 6:a. Hallå – en sexa?! Ljud ska visserligen kosta poäng men att dra fyra resp tre enheter för ett pip eller ett gnäll känns väldigt hårt. Sen kan jag inte låta bli att skratta på anteckningarna efter framförgåendet där domare nr 1 skrivit ”drar” och domare  nr 2 skrivit ”sakta tempo” – har svårt att få ihop hur man kan dra och gå sakta samtidigt, speciellt om man är en riesenräcer 😀

 

 

Vi blev godkända på 206 p, fick en påse med hundgodis, en pokal samt ett presentkort på en gratis tävling – trevligt! Jag som egentligen inte tänkt tävla något mer bruks får väl ta en till tävling nån gång under det närmsta året! En uppflyttning till lägre klass ger väl inte hans meritlista något speciellt lyft men visst hade det varit kul att plocka meriter utanför tjänstehundarbetet och draget! Är grymt nöjd med mitt Skägg och de som tränat med oss vet vilka koncentrationssvårigheter han har haft, ni hade fått gåshud om ni sett honom idag! Neo fick under dagen komma ut och träna lite lydnad medan Timo fick miljöträna å leka med en jämngammal bullmastiff fröken – alla nöjda å glada!

 

 

 

Efter tävlingens slut fick grabbarna leka av sig vid Frykens strand. Väl hemma igen så fick Timo och Liam vara ensamna hemma i en timme medan Neo fick träna jaktapportering med Karin och hennes brudar. Satte igång filmkameran innan jag åkte och det var 60 minuter utav en sovande, snarkande och drömmande riesenvalp! Bilder finns i galleriet!

 

 

 

 

Det blir inte alltid som man tänkt sig..

Efter att ha prövat olika teorier, filmat fröken Hedda in action samt fått klagomål så har jag beslutat att låta Hedda åka hem till Göteborg igen. Hon gillar inte att bli lämnad själv här trots att hon är tillsammans med Liam utan hon är väldigt orolig, piper och skäller. Vilket egentligen inte är så konstigt eftersom det är väldigt lyhört, till och med vana ”lägenhetshundar” reagerar på ljud i min lägenhet. Eftersom jag jobbar heltid, alltså 7-16, hela sommaren så har jag inte tid att träna bort det – tyvärr! Hedda är supertrevlig och skulle säkert gå bra i draget med lite fysträning, men jag är övertygad om att hon kommer att hitta ett bra hem 🙂

 

 

 

Igår stod vattenapportering tillsammans med Karin på schemat. Hedda fick ligga i bilen då hon tycker att livet är orättvist om andra än hon själv får apportera 😉 Tre hundar liggandes lösa medan en arbetar, så ska det se ut! Bilder finns i galleriet! Idag hade Karin ytterliggare en briljant idé, 5 km jogging i 26 graders värme längs ett sandigt motionsspår och sedan bad! Först alltså svett, magkramp samt ”va-fan-skulle-jag-göra-det-här-för?” och sedan hundbad å sist men inte minst – mattebad! Jajemen, både jag och Karin badade 😀 Dock ska det inflikas att vi båda körde kärringstilen (okej då, mest jag) för att komma i vattnet men vi badade och simmade runt!

 

 

 

 

Neo skrämde slag på mig i morse då han på morgonpromenaden kom krypandes emot mig, la sig vid mina fötter och bara skrek rätt ut! Hittade inget fel på honom och nån minut senare gick han igen. Detta hände ytterliggare två gånger under vår timms långa promenad. Vid lunch var han stel och på joggingturen blev han helt plötsligt halt men lika fort som det kom, ja lika fort var det borta! Nu syns inget och jag vet inte vad jag ska tro. Flashbacks från Hoovers sista tid är det enda som just nu rusar förbi i tankarna. Ska man behöva gå igenom detta en gång till, redan nu? Jag hade ju räknat med iallefall minst 5 år! Hoppas att det bara var en tillfällighet iallefall :/

 

Långhelg!!

I helgen har vi åkt Vänern runt, första anhalt var Skövde, sen ner till Tollered, vidare till Kungsbacka, upp till Göteborg och Eriksbergstorget för att senare åka till Lysekil och Munkedal innan riesenrajden styrdes norrut å hemmåt igen.

 

 

På anhalt nr 1, Skövde, träffade vi nya och gamla vänner samt tävlade rallylydnad. Är grymt nöjd med Neo som lyckades få ihop 65 poäng av 100 (uppflyttningspinne låg vid 70 p), bra jobbat av en hund som inte har någon som helst uthållighet i lydnadssammanhang! Dessutom inget apporterande av koner även om skyltarna var av visst intresse 😉 Liam började bra tills dess att han vid startpunkten insåg att de fanns en löptiksfläck precis i gräset framför honom (slick, slick, dräggel, dräggel) och där var han borta! Efter tävlingen var avslutad prövade jag med Liam en gång till och i domare och funktionärers frånvaro fick Liam veta att det inte är okej att vara hane under tävling och gjorde hela banan perfekt…

 

 

 

Foto: Lovisa

 

Hämtade lillebror Niclas hos mamma samt hälsade på deras hund i Tollered efter tävlingen.  En trevlig hane som dock har problem med hundmöten vilka han löser genom att omrikta sitt beteende, vilket min numera svullna blå/gröna arm fick känna av. Efter en diskussion om hurvida Neo skulle dödas eller icke dödas så fick en vattenflaska i kombination med klicker Faxe på andra tankar!

 

Spenderade en dag hos mormor och morfar där vi sedvanligt tvättade och städade bilar medan Neo satt i långlina och Liam spanade ut över sina domäner. Tränade vattenapportering i sjön där Neo var i paradiset och Liam passade på att träna Niclas.

 

 

En kväll och natt hemma hos farmor och farfar hann vi också med, träffade även pappa och stora lillebror Alexander. Liam och Neo blir alltid extra bortskämda där, naturligtvis ska hundarna ligga i soffan och när vi äter kvällsgodis ska även de ha sitt!

 

På lördagens schema stod jaktträning i Lysekil där jag och Neo spenderade 6 timmar med att lyssna och få råd ifrån en engelsk herre som var jaktprovsdomare samt vice ordförande (?) för jaktcockerklubben i England. Fick massor av tips om vad jag ska tänka på och hur jag ska gå vidare från där vi står nu! Väldigt lärorikt och roligt även om det regnade i princip hela dagen. Träffade Neos halvsyster, en väldigt söt liten flicka! Trodde inte att det gick att få Neo trött men långörat somnade i samma stunds om han landade i bilens bagage 🙂  Efter den dagen älskar jag min iFån som utan problem guidade mig genom bohusläns  oskyltade vägnät!

 

 

Innan det var dags att styra hemåt träffade vi Linda och hennes Skägg. Det var ett tag sedan men det märks knappt utan det är kackel på hög nivå när vi ses 🙂 Gosade lite med Liams halvsyrra Izzi innan det var dags att spendera ett par timmar i bilen igen. Idag har vi bara slappat, är grymt förkyld efter gårdagens hällregn men har faktiskt lyckats att klippa ner Liam samt tvätta.

 

Bilder från helgens bravader finns i galleriet!

Solig onsdag!

 Sanna och jag var riktigt duktiga idag då vi möttes vid 10-tiden för att träna ett morgonpass med vovvarna! Uppletande för brukshundarna och jaktträning för långörat stod på schemat. Sanna for hemmåt efter avslutad träning medan vi fortsatte passet med framåtsändande och ett IPO-spår. Båda vovvarna gick fint och Liam går fortfarande igenom spåret, är riktigt nöjd förutom att han valde att svälja slutföremålet som var en tunn läderbit.. ”Åh, titta vad jag hittat matte!!” greppar, vänder upp, springer in – glup! Borta!! Ja ja, den kommer väl ut den också, går en kamprulle igenom hans kropp så gör nog den här det också! Efter ett träningspass ligger Liam oftast och slappar i sängen, idag var han dock inte riktigt nöjd med bäddningen..

 

 

 

I måndags blev det fysträning i form av en kortare cykeltur samt simning i sjön. Neo kastar sig i och simmar runt, runt, runt utan någon som helst anledning medan Liam springer längs strandkanten om man inte kastar i något till honom. Igår tränade vi först intervaller i sandgropen för att på eftermiddagen och långt in på sena kvällen träna sök! Liam fick agera sökhund idag, han försökte inte klippa Liv igen men han var något distraherad av alla orienteringslukter som fanns kors å tvärs i rutan. Är det inte jägare, så är det orienterare! Innan den här dagen är slut så ska vi köra ett fyspass, men det blir först senare efter att jag jobbat kvällen.

 

 

Annars är det mycket funderande på jakthornsgatan just nu. Funderande ang utbildningar, fritidsintressen och framtiden. Möjligheterna är många men frågan är ju alltid vilken väg man ska välja?

Regning onsdag…

Tog en sväng i joggingspåret, 5 km med två dragidioter som hjälp, innan regnet började. Sen födelsedagslunch med Sanna som blivit ett år äldre, grattis!

 

Eftermiddagsträning i hällregn. Sök för Liam som var jag var riktigt riktigt nöjd med! Har kommit fram till att jag ska strunta i raka skick, han ska ändå inte tävla bruks så varför krångla när han annars har ett fint sökarbete med hjälp av vinden? Han tyckte dock att Liv skulle klippa sig och tänkte hjälpa henne med det, inte helt uppskattat 😉 Men han är fortfarande mammas lilla hjärtegull!

 

 

Neo fick träna lite jaktrelaterat. Jaktsök med stoppsignal, inkallning och sen apportering. Det märks att han är en jakthund, höjden av lycka är jakt!

Jaktapportering

Idag var det dags för den praktiska delen av prova-på-apporteringskursen ute på Hammarö, riktigt roligt!

 

 

Vi fick pröva lite olika apporteringsövningar och även om det var en retriverkurs så är ju många saker likt spanieltänket och de som inte är det kan ju bli likt! Det var en blandad skara hundar med både rena jaktlinjer och rena utställningslinjer, retriever och spaniels, valpar till vuxna samt allt ifrån helt gröna hundar/förare till mer erfarna. Roligt och väldigt lärorikt att se hundar i olika stadier lösa samma övning. Alla hundarna var superduktiga även om man tydligt ser en skillnad mellan jakt och utställningsavlade individer då det är ett helt annat driv i de prestationsavlade hundarna!

 

Nicke

 

Neo

 

Neos hals blev lång när en golden fick apportera

 

Neo har inte tränat så mycket apportering, förutom helt vanlig och relativt enkel apportering så det var kul att se vilken nivå han låg på. Alla övningar var lätt som en plätt för cockerrockern även om jag själv tycker att själva avlämningarna kan bli bättre, jag vill ha en klockren IPO-avlämning (dvs. framifrån och att han sitter tätt, tätt mot mina ben) i alla lägen något som fungerar hemma men inte alltid i andra miljöer – mer övning på det alltså. Fick lite tips på hur vi skulle gå vidare och hur jag kunde fortsätta utmana honom 🙂 Efter avslutad kurs fick Neo leka med jaktspanieln Nicke, Neo har på senaste tiden tuffat till sig i lek med andra hundar (döda eller bli dödad gäller ju i lek med Liam och Misty) och Nicke tyckte väl att Neo var så där kul när han förvandlades till spitsbull!

 

 

 

 

Liam är förnärvarande skadad – igen – då han igår på morgon promenaden skar sig i trampdynan. Han haltar inte och står ordentligt men om man klämmer så skriker han. Nu är han visserligen jävligt fjompig med sina tassar så hur mycket utav skriket som är smärta och hur mycket som är ”bäst-att-skrika-för-det-kan-göra-ont-skrik” vet jag inte. Men iallefall så får han nu vila från fysträning de kommande dagarna för att trampdynan förhoppningsvis ska läka. Skadade tassar har vi visserligen inte alls tid med nu då jag planerat wp-tävlingar och uthållighetsprov i maj.. Suck, ska det aldrig sluta krångla?!

 

Skägget fick iallefall komma ut lite på lunchen idag och köra uppletande i snön, mjukt å bra för tassen, vilket var superkul enligt das beardo som inte tränat detta på ett tag. Lite lydnad på grusplanen blev det efter kursen där en spaniel, Liam äääälskar spaniels, fick vara vår störning idag. Efter ett ”du-vet-ta-mig-fan-va-fot-innebär” så fanns inte spanieln mer i Liams huvud 😀 Har diskuterat vårträning med Sanna och Karin där jag insett att vi har olika mål men samma problem som ska lösas med följande; störningsträning på hög nivå! Så, nu vet ni vad vi ska syssla med de nästkommande månaderna..

 

 

Bilder från apportering och jaktlek finns i galleriet!

Fåglar, fåglar, fåglar..

Fågel 1

Skatan som igår gäckade oss på joggingturen. Först satt hon mitt på vägen för att sedan flyga bort när Liam kom dundrande. Några sekunder senare landar hon ett par tiotal meter längre fram, mitt på vägen. Liam kommer dundrande och hon flyger upp och fram en bit, om och om igen i nästan 2 km.. Frågan är vem som hade roligast, Liam eller skatan?

 

  

  

Fågel 2

Fågelhundsträning med Karin idag. Vi hade ett riktigt bra pass med alla hundarna där vi gjorde lite övningar, riktigt seriöst och lyckad träning idag! Neo hugger fågeln likt en alkis efter öl och har en jävla fart i söket, lilla rakethunden 😀 Liam fick också vara med, dummysök var jättekul enligt honom, och sen fågelapportering. Han springer ut som en missil mot fågeln, tvärstannar, tar upp den, börjar springa in, tvärstannar, tittar på Karin som kastat fågel, släpper fågeln på marken och börjar göra lekinviter mot den stendöda kajan 😀 Mycket skägg är inte det samma som många hjärnceller!!

 

 

  

Fågel 3

De tre närmaste veckorna ska jag läsa miljögeografi där jag bland annat ska se en film och sedan utifrån ett geografiskt perspektiv besvara ett antal frågor. Filmen heter We feed the world som handlar om just mat och dess inverkan, både miljömässigt och socialt. Bland annat får man höra hur Nestlés chef säger att ”organiskt är inte bäst” och att man har ätit genmodifierad mat i 15 år utan att bli sjuk, därför är det bra. Lika så tycker han att vatten ska ha ett marknadsvärde och inte vara en mänsklig rättighet, då kan vi ju inte lära oss värdet utav vattnet, undra om han tänker likadant om han får spendera ett par veckor som urfattig i Tchad, Afrika? Lite hundrelaterat är ju att samma företag, som alltså är för GMO äger det stora hundfodermärket Pro plan..

 

 

Vidare får man se hur det går till i livsmedelsindustrin, vilket är sjukt skrämmande!! Schweiz importerar till exempel 4/5 av sitt vetebehov utav Indien, ett land där över 200 miljoner människor dagligen svälter. Varje dag slängs det i samma land flera tusen ton bröd som anses vara för gammalt, endast två dagar efter att det bakades! I Madrid finns 25 000 hektar växthus där man odlar vintergrönsaker, alla grönsaker odlas i stenull och inte i jord då man ”inte vet vad jorden innehåller”, undra varför folk är allergiska emot precis allt nu för tiden!

I Dakar, Västafrika, finns en jättestor och känd marknad där man kan köpa grönsaker, frukt och potatis som odlats i Europa men som endast kostar 1/3 av priset av vad en inhemsk odlad grönsak kostar! Därmed kan inte landets bönder sälja eller försörja sig på sina egna varor, det är alltså billigare att importera frukt från EU än att köpa landets egna, tack vare att industrierna här i EU får mångmiljon stöd.. Samtidigt skickar EU ännu fler miljoner i bidrag så att samma bönder som inte kan sälja sina grödor ska överleva – moment 22?

 

 

Den sista fågeln hittar vi i kycklingindustrin, och ja, kan ni äta det så kan ni fasiken titta på det också! Låt oss säga så här, att det ens är tillåtet att behandla kycklingar så där är ju skrämmande, hade hundvalpar eller kattungar fått samma behandling – hujeda mig vilken liv det hade blivit då. Men det här varken ”syns eller hörs” och som alla vet, det som inte syns finns inte…

 

Själva kycklinggrejen börjar efter 1:15 h. Om du vill se i större format, klicka här!

 

Måndagsfunderingar

Plugg – dw – plugg – apporteringskurs med teori. Ungefär så har vår dag sett ut idag! Liam kämpade på fint med kedjorna i den geggiga snö/leran medan Neo sprang som en tok, precis som vanligt med andra ord!

Prova på apporteringskursen började idag med ett teoripass och även om jag anser mig själv som en nybörjare inom jaktapportering så var det inget direkt nytt. Gick ju jaktapportering med Hoover och tillsammans med det lilla som jag och Neo hittills gjort så känns det ju bra att vi verkar vara på rätt väg! Lärde mig lite om retriverproven men fick främst en himla motivation och träningslust, vilket faktiskt var anledningen till att jag anmälde oss till kursen från första början! Dessutom är det ju skitkul att SBK-klubbarna prövar på att anordna lite annat än det ”vanliga”. 

 

 


Hittat på dagens promenad, någon som vet vad det kan vara?

 

 

Något som också dök upp var en tanke som legat och grott sen jag började facinerats utav att arbeta med hundarnas ”naturliga jobb” och speciellt då just jakten, det här med belöningar. Att man behöver belöna en hund med godis eller leksak när man lär in eller när den utför sånt som inte ligger naturligt för hunden, som tex lydnadsfot, förstår jag mycket väl. Men när det gäller saker som hunden är avlad för, behöver man trycka i hunden godis i tid och otid då? Hur många är det som belönar sina hundar i vallningen? Hur många belönar sina draghundar? Behöver man då belöna jakthundar i jakten? 

Nu menar jag alltså utpräglade arbetande raser vars speciella egenskap gått i arv sen urminnestider och som fortfarande är avelsprio nr 1!

 

 

Jag kan ju bara gå till mig själv och mina erfarenheter. Hoover behövde belönas vid apportering för att han skulle komma in med föremålet, om han inte fick sin belöning så tappade han suget och det snabbt. Det enda han inte behövde belöning för var personspår, där var spåret i sig själv belöning nog och vilken naturbegåvning på spår den hunden var! Neo behöver till skillnad från Hoover aldrig någon belöning från mig vid apportering, inte heller när vi kör bollsök, utan att få sticka efter nästa apport är mer än belöning nog för honom. Naturligtvis får även han beröm och efter ett par apporter kan han få krypa upp i min famn medan han håller i dummyn och så sitter vi där och gosar en stund innan han lämnar den till mig. Inte heller Liam får belöning när jag kör jaktapportering med honom, att få leta efter nästa dummy är nästan för mycket belöning för Skägget som lätt kan skälla sig igenom ett sånt pass… Finns ju en anledning till att Liam har en egen dummy som dessutom är förstärkt med ett par varv silvertejp om jag säger så 😉 

 

 

 

Jag ser absolut inget fel i att belöna hundarna i den här situationen, alla hundar är olika och kräver ju olika storlekar på sin betalning efter utfört arbete. Men det jag funderar på är om man inte förstör den naturliga belöningen för hunden, lusten att få fortsätta arbeta och det är ju något som en bra jakthund bör ha, om man pillar dit andra belöningar? Iallefall hos spaniel, och väl även hos retriver, så finns ju den där samarbetsviljan och viljan att vara tillags från början och om man bara spelar på den så borde det ju räcka med beröm, en glad matte och fortsatt jobb som belöning även för den vuxna individen. 

 

 

Självklart får Neo belöning när vi tränar sitt, fot eller hit men det är ytterst sällan han får det i apporteringsammanhang, även om jag ibland glömmer bort mig och handen slinker ner i godisfickan av ren vana 😉 Min tanke är dock att Neo ska jaga eller apportera för att han älskar det och för att han vill jobba tillsammans med mig, inte för godisens skull. Men bara för att jag inte belönar med godis så betyder det inte att jag bestraffar honom när han gör fel, många verkar ju tro att bara för att man inte kör med köttbullar jämt så slår eller tvingar man sin hund till olika saker, så är det verkligen inte utan vi försöker igen fast på kanske på en enklare nivå om något blir tokigt. 

 

Så, några tankar om detta? Hur mycket ”extra” belöningar förutom arbetet behöver man lägga in hos såna hundar/raser?

 

Kanske ska inflika att det inte är någon kritik emot kursen, instruktörerna eller de övriga kursdeltagarna utan det är bara en tanke som nu vandrat från hjärncellerna till fingertopparna 🙂

Fullspäckad helg!

 

Lördag morgon – träning med Karin
Träffade Karin vid halv 9, vi har karaktär vi!, för att träna lite lydnad och apportering innan det var dags för jobb. La upp en liten störningsbanan bestånde av apportbock, kamptrasa, dummy och en skål med mat där man skulle gå i en serpentin med hundarna i fot, inte alltid helt lätt 😉 Neo tyckte dummyn var väääldigt lockande medan Liam överraskade då han struntade i alla frestningar!

 

 

 

Lördag kväll – Bullbak efter jobbet!

 

 

 

Söndag morgon – Räddningsträning
Neo fick köra dubblapass medan Liam bara fick agera vallningshund och träna hantering vilket gick superfint, skönt att se att han kanske inte har tagit så mycket skada utav tappet på slutprovet! Neo fick börja sitt pass med en minnesbild för att sedan skickas till små sökområden men även springa i ett mer friare sök, något som jag inte testa på honom förut, där han gick in i ett fint spanielsökmönster framför mig! Två legor blev lite svårare vilket är något han går igång på, när något blir svårt då lägger han i den sista växeln och kör ännu hårdare!

Den här arbetsställningen kommer att ge matte ryggproblem..

 

Bergsgeten klättrar upp i jakt på figgen!

 

 

Söndag eftermiddag – Träning med Karin
Blev en sväng in på Sörmon där vi träffade Karin och hennes brudar. Först lite uppvärmning innan vi begav oss av in i skogen, Liam gick med wp-selen och dryga 30 kg efter sig. Neo fick träna lite  jaktsök med bollar innan det blev apportering av kråka! Eftersom Neo agerar brukshund-standin så fick naturligtvis Liam agera fågelhunds-standin!

Liam leker med bollen som han hittade igår

 

Karin och Mira tränar apportering

 

Neo i sitt rätta jag

 

Liam apporterar fågel han med!

 

Liam får lite kroppsarbete

 

 

 

Söndag kväll – Slappning på hög nivå
Efter att ha plockat upp Misty som ska bo hos oss över veckan, medan matte Sanna gör minilumpen, så somnade grabbarna nästan stående i matskålarna!

 Fler bilder finns självklart i galleriet!

 

Föresten, igår kväll gav jag bort min torktumletid i tvättstugan till en tjej som hade massa blöt tvätt. I morse kunde jag öppna bakluckan på bilen, något som inte gått sen kylan slog till i december! Goda gärningar lönar sig – karma!

En vanlig onsdag!

Ibland går dagen verkligen ett i ett!

Började dagen med 45 minuters morgonpromenad, gick i skolan ett par timmar för att redovisa min essä. Tog en promenad i skogen, Neo lös medan Liam drog sina kedjor. Efter avslutat pass (med nedvarvning och streching!) fick Neo träna lite dirigering, stadga och inkallning. Hem för att käka lätt middag för att sedan gå till universitetet för att träna – 75 min styrka. Hem igen för att sätta mig med riesenklubbs grejer medan Sannas gjorde mig sällskap i telefonen, och nu är dagen slut!

 

Liam gick ut i snön och fastnade, då får man kämpa sig loss!

 

Sanna filmade när vi tränade lite och det märks att vi har slarvat med just stopp på avstånd, men men, övning ger färdighet!

Ut och Stopp!

Morgonpromenad i minus 17 grader, man är inte så kaxig när det bildas frost på ögonfransarna efter tio minuters utevistelse 😉

 

 

Då Liam och jag ska åka längdskidor i eftermiddag tillsammans med Karin så fick dagens morgonpromenad innehålla Neo relaterad träning. Vi tränar inkallning och stoppsignal på visselpipa varje gång vi går promenad i skogen, vilket är varje dag, men idag blev det lite mer strukturerad träning.

 

Hittade en plogad parkering som låg lite off, för det är nämligen inte alla som uppskattar att man kl 9 på morgonen tränar med en högljud visselpipa 😀 Ställde ut två skålar med en godis bit i varje där vi kunde träna ”ut” och sedan även stoppsignal. Neo har inga problem att sätta sig om han är nära mig men så fort det blir lite avstånd, typ 3-4 m, så vill han gärna gå till mig och sedan sätta sig. Nu blir det alltså först att springa rakt fram till skålen, äta godisen, stoppsignal kommer, Neo sitter och matte kommer med belöning! Vill egentligen inte köra med matskålar då jag vill ha upp nosen ifrån backen men just nu går det inte att köra med belöningspinnarna, där jag får ned dem i marken är det för mycket snö för att Neo ska springa, och där Neo kan springa där finns det ingen snö att få ned pinnarna i!

 
Springa ut!

 

Sen sitta på signal!

 

Sen har Neo kommit i spökåldern, suck. Igår var det en hotfull ketcupflaska som satte skräck i långörat och i förrgår var det den extremt farliga utbytesstudenten som bor granne med oss. Helt plötsligt är svalen (eller trappuppgång enligt vissa) dödens tunnel och hissen är Satans påfund! Grymt irriterande då jag inte har lust och stå i minus 20 å frysa för att låta honom själv inse att den röda ketcupflaskan inte kommer att döda honom samtidigt som det är lite gulligt korkat 😉 Liams största fiende under hans korta spökålder var papperskorgar, de var ena lömska saker…

 

 

Sydde en prototyp av fleecesockarna igår, hade bara en söm kvar i karborren när nålen gick av.. Satan i gatan vad trött jag blir! Nu måste jag köpa en ny nål också, kanske hade det varit billigare att beställa sockarna ändå?  Fast det hade ju inte varit lika roligt! 😀 En nomesele till Neo är iallefall beställd och nästa projekt för symaskien är att omvandla min gamla sovsäck till två hundsäckar inför våren och sommarens äventyr!

Vinterpromenad

Eftersom morgonpromenaden bara blev en kortis på 30 minuter så fick förmiddagspromenaden bli lite längre! Packade ned ett par bollar för att träna stadga under turens gång och ett par dummies att träna apportering med när vi väl kom fram till ängen. Det visade sig inte vara helt lätt då dummisarna grävde ned sig i den djupa snön på fälten men cockerrockern Neo ger inte upp bara för att det blir svårt! Nej han fortsätter att jobba 🙂

 

 

 Fler bilder finns som vanligt i galleriet!