Tack för alla telefonsamtal och mess som jag fått med grattishälsningar under gårdagen, man blir ju helt gråtmild när man inser hur många vänner man har! <3

 

Igår gjorde vi egentligen inte så mycket här hemma, trots att det var min födelsedag, men en slappar dag var helt enkelt välbehövlig! Hundarna fick sig två ordentliga skogspromenader och jag å husse firade med pizza 🙂

Trots att jag snart är 30 och egentligen tycker att det här med presenter är lite överskattat så fick jag ändå ett gäng. Ett stort paket hade letat sig från den halländska kusten upp till värmlandsskogarna innehållandes lite allt möjligt från mormor och morfar. Igår eftermiddags möttes jag av en blomsterbukett från Husses mormor, hur gulligt som helst. Husse hade tydligen snappat upp det där gällande bågskytte som jag kikat lite på de senaste, så han hade köpt en compoundbåge 😀 Bågskytte tänker ni, är det något hon sysslat med utan att blogga om? Nej, alltså om man bortser från de gånger som farfar gjorde träpilbågar åt mig så har jag aldrig sysslat med bågskytte även om jag tidigt var intresserad av det. Jag kommer så väl ihåg när jag gick på låg eller om det var mellanstadiet och vi hade en sån där idrottsdag där man fick testa på olika sporter. Då erbjöds bågskytte och jag var så himla sugen på det. Men ni vet hur det är när man är liten, man väljer ju det som kompisarna tar. Så det blev ridning. Och jag gillade inte ens hästar och var dessutom allergiskt emot den dammiga miljön…

Så, efter typ 20 år så ska har jag nu min egna båge och ska försöka lära mig denna gamla konst med att försöka kontrollera riktningen på en pil. Vilket är lättare sagt en gjort. Bågen ser ju inte direkt ut som de bågar i trä som farfar gjorde utan de är numera en hel vetenskap. Jag vet inte riktigt i vilken ände jag ska börja i men som tur är så finns det en bågskytteklubb i Karlstad som jag hoppas ska kunna reda ut alla begrepp, vilka tillbehör som behövs och se till att man får någon teknik på det här med att spänna bågen.

 

Trots att det idag ösregnar och blåser så fick sig spannet en genomkörare. Skulle egentligen åkt till Filipstad för att köra dem individuellt men det är så där kul att köra hundarna en och en i regnet. Det innebär ju att man blir genomblöt under första rundan, iskall medan man varvar ned första hundar och värmer upp andra, för att sedan bli genomblöt igen. Och allt det där görs 4-6 ggr beroende på hur jag kör hundar samt om jag ska träna något utan hund. Så idag slog alltså latmasken till och alla hundar kördes i spann. Vet inte riktigt vad det var med dem med regn, blåst och +3 grader gjorde att de var helt tokiga! Liam skällde som en idiot, Neo försökte tjuvstarta och Ebbe var uppe på ATV’n säkert fem gånger medan jag gjorde i ordning.

Men, när vi väl kom iväg så gick det strålande! Körde en lite längre runda än vad jag gjort tidigare så det blev 10 km på leriga och tunga vägar med 200 kg ATV bakom. Hundarna jobbade sjukt bra och gick självmant upp i tempo så fort terrängen tillät det. Och sista 500 metrarna hem var full galopp!