Det finns ju få saker som gör en så glad som att vakna upp en september morgon till minusgrader och sol. Det skulle möjligtvis vara att vakna upp till -5, en meter snö och perfekt preppade spår för att köra släde på 😉 Nu när hösten är här på riktigt så slipper man dessutom stressa på morgonen för att komma iväg och hinna köra alla hundarna innan solen värmer upp luften allt för mycket. Nu kan man starta första gänget kl 9 och hinna med ett par rundor innan lunch utan att riskera att hundarna går varma. Sånt gillar vi!
Den senaste veckan har vi kört en del cykel, både med och utan ungar. Husse har fixat nya bromsar på min MTB och ja, nu inser jag ju hur kolossalt dåliga de varit tidigare. Tur att man har lyhörda och framförallt lydiga hundar som inte drar efter rådjur och älg vilka vi träffat på både en och två gånger under de senaste passen. När ungarna är med får man bli lite kreativ för att få det att fungera, en hund i lina, en hund med kedjor och en hund lös så går det utmärkt att köra nån mil eller två 🙂
Billie och Birk har fått testa att dra cykel, först bara ett par hundra meter med Nikki och vid ett senare tillfälle drygt 2,5 km. De sprang som om de aldrig gjort något annat, fullt fokus hela rundan runt! Billie överraskade och gjorde en superstart trots i princip obefintlig start-träning, men det tog Birk igen med råge – väldigt mycket råge! Där har vi en hund som behöver start-tränas…
Men dessa små hundar alltså, de upphör aldrig att imponera! Ja, lite popcorn-hjärna kan de allt ha ibland (tänk er att poppa popcorn i en kastrull men utan lock 😉 ) men överlag så är de ju fantastiska! Billie blir bara mer och mer lik Nikki medan Birk är något mindre galen.
För nån vecka sedan var vi iväg till Mora för att köra motionsklass med Viggo och barnklass med Moa och Neo. Sprang 2,8 låååånga kilometrar med Viggo, var många många månader sedan jag sprang den distansen, som faktiskt gjorde bättre ifrån sig än jag trodde. Han blev väldigt ofokuserad av funktionärer och åskådare som fanns längs med banan och vi fick ett par stopp så det tog sin lilla tid att komma runt. Att bli omkörd av cykel- och kickbike-ekipage var inga problem och bitvis sprang han väldigt fint. Men mer träning och framför allt erfarenhet behövs så blir det säkert superbra!
Moa och Neo gjorde en fin runda trots två vurpor i sandiga nedförsbackar, tydligen är cykelns stödhjul inte helt anpassade till det underlaget. Hon fick sin medalj och var supernöjd med dagen. Billie och Birk var med på tävlingen för att miljöträna lite och jag passade på att springa en sväng med dem för att träna på dragbeteendet i en betydligt stökigare miljö än vad de är vana vid vilket gick alldeles utmärkt. Ser fram emot vintern när jag kan plocka fram släden och köra hela gänget tillsammans!
