När vi var och tittade på vårt hus så fanns det egentligen bara en enda negativ sak, grannar. Vår väg är ca 1 km lång och vi är sista huset på vägen som inte är en genomfartsväg = lite trafik. På andra sidan vägen, mitt emot vårt hus bor en barnfamilj, precis nedanför dem är ett sommarhus och nedanför det huset bor en annan barnfamilj. I början på vägen finns tre fastigheter så sammanlagt är det 7 fastigheter längs med vår väg.

När vi kollade på hus så var grannar en viktig del för mig, eller iallefall avsaknaden av dessa. Hundarna låter en del och jag vill inte att de stör någon. När vi köpte huset var jag därför lite oroad över hur det skulle gå, vad skulle grabbarna tycka när en hundnörd flyttar in?

Men jag måste säga att det gått över förväntan. Alla gillar hundarna och de uppskattar att det är lite liv å rörelse på vår gård. Hundarna har även ett väldigt bra avskräckande effekt i området vilket är bra då det så sent som i höstas var inbrott i huset nedanför vår gård, gärningsmännen bröt sig dessutom in medan dottern i familjen låg och sov… Alla här har egna djur, vilka också låter lite ibland och även rymmer lite titt som tätt, samt en del motorintresse. Det är inte helt ovanligt att det brötar förbi en cross, ett par ATV’s eller nån veteran moppe. Och jag gillart! Jag gillar att det är lite liv här, att ingen är rädd för att bröta lite och jag gillar när grannarna går förbi vår gård och hälsar på vovvarna. Nu så här i efterhand är jag glad över att vi ändå har grannar nära för det är även en viss trygghet. Om det skulle hända något så finns det folk i närheten.

Vad som gjort livet ännu bättre är att jag fått tillåtelse att träna hundarna på gärdena. De har klippt längs med hagarna och gjort perfekta ”dragvägar” runt om! Det ger mig ett par km av hag-vägar plus ca 1 km från huset och ner till hagen fram och tillbaka. Perfekt!