Vad får man om man har en crossbana och lägger till stora mängder regn? Jo, lera. Massor av lera 😀

I helgen var vi i Rättvik för att tävla på Sv. Dalmatiner sällskapets barmarkstävling Crossdraget. En lite annorlunda tävling då den ägde rum på just en crossbana! Banan var lite drygt 1,6 km vilket innebar att tävlingsklasserna körde två varv för att få ihop 3,2 km. Kort kanske ni tänker, ja men tillräckligt långt med tanke på underlaget för helgen.

Det arrangerades inga klasser för större spann utan det var 1 eller 2 hundar som gällde. För mig innebar det då att jag inte körde med 2,5 hund i 4-spann utan istället körde 2 hundar i 2-spanns klassen. Där kan man antingen köra kickbike/scooter eller en lättare trehjuling. Jag äger inte någon kickbike längre och om jag gjorde det så skulle jag aldrig ställa mig på en bakom två riesens ändå, därför körde jag min trehjuling efter mina skägg. Var själv i grupp B men hade fyra C-ekipage som jag kunde matcha mina tider med under helgen 🙂

Tiderna för helgen blev som följande:
Lördag
varv 1 – 5:28
Varv 2 – 5:45
total tid – 11:13

Söndag
varv 1 – 4:55
varv 2 – 5:32
total tid – 10:26
Snabbaste tid av alla 2-spann

Total tid lördag + söndag: 21:39
Andra snabbaste tid av alla 2-spann

Grabbarna jobbade på bra i gyttjan och gillade tydligen underlaget då de dag 2 gick helt banans medan vi väntade på vår tur! Mina killar som alltid tidigare stått tyst och ganska lugnt medan framförvarande ekipage startar stod nu och hoppade, skällde och drog i kopplet som galningar när vi väntade i startkön :O Banan var ju väldigt öppen och enbart avgränsad med plastband vilket inte var något problem då de är lätta att dirigera om det behövs, oftast hittar de dock rätt väg själv. På lördagens första varv hittade Timmie dock en, enligt honom bättre väg, och eftersom jag såg typ nada så hann jag inte dirigera honom rätt utan han och Ebbe hamnade på fel sida avspärrningen. Tog mig lite drygt 20 sekunder att backa och få dem rätt men sen var vi på väg igen! Resterande varv och dagen efter gick den passeringen helt problemfritt 🙂 Lördagen fick de jobba på i princip helt själva medan jag hjälpte till lite över krönen på ett par av hoppen på söndagen. Fröken Aco var också på plats och släpade runt husse på en bra tid! Det var två andra B-ekipage på plats men dessa bröt tyvärr.  Duktiga Skägg!

Så, lite om banan! Det var en spännande bana att köra där man fick vara alert hela tiden. Det var inga höga backar direkt men de kullar som fanns var branta och leran gjorde de dessutom bitvis hala, inte så mycket för hundarna men för oss tvåbenta. Regnet hade även gjort att vissa ställen på banan var som kvicksand, så helt plötsligt försvann halva däcket ner i sörjan, så det gällde att försöka läsa underlaget. Det hade kanske varit något lättare om man såg något öht, leran täckte glasögonen tämligen fort efter att man gett sig ut på banan.

Personligen ser jag gärna fler tävlingar på liknande banor eftersom de faktiskt är gjorda att köra fordon på jämfört med många motionsspår som man annars drar tävlingarna på. På en crossbana finns inga rötter, inga stenar och inga stubbar samt ett bra underlag för tassarna. Det finns inga galna spetsvinklar som man ska försöka ta sig genom på ett säkert sätt och framför allt så är kurvorna doserade på rätt sätt. Det enda negativa, eller kanske utmanade, är de riktigt branta hoppen där det nästan krävs att man hoppar av och springer/kickar lite själv precis över krönet, alternativt att man är en jäkla duktig cyklist som orkar ta sig över där ståendes på cykeln.
Nu var banan väldigt lerig vilket såklart inte är optimalt men jag hoppas att Prickarna eller någon annan arrangör vågar testa att köra en tävling på en crossbana igen och att vi då har en något torrare banan! Bra arrangerat av Dalmatinerklubben och trots vädret så var stämningen på topp bland deltagarna!
Och ja, man blev rätt så geggig efter ett race 😀

Tack Karin och Håkan för husrum och mat 🙂