Dagens pass: Cykel till fjällfoten. Backträning uppför fjället. Löpning på fjället till Hundfjällets sittlift. Kort paus med vatten och lite käk. Löpning tillbaka över fjället. Rask promenad ner för fjället. Oförskämt pigg i benen både jag och hundarna. Tar en omväg på cykeln innan vi cyklar hem. Totalt: 35 km avklarade idag 🙂

Jeanette kommenterade i ett tidigare inlägg: ”Det låter så satans långt med 19 kilometer, hur fixar dina hundar dessa längder? Hur har du trappat upp dem och hur ser din träning ut under året med dem?”

– Den träning som vi kör nu, alltså där hundarna springer lösa jämt (undantaget för Timmie där vi tränar korta canix-pass bara han och jag), där jag cyklar är egentligen enbart för min egna träning. Med CykelVasan hängandes över mig så måste jag helt enkelt få fler mil i benen innan jag ska försöka ta mig så långt som möjligt från Sälen mot Mora i mitten av augusti. Jag erkänner att jag är lat så jag orkar helt enkelt inte först gå ut och cykla ett par timmar själv för att sedan komma hem och aktivera hundarna, och därför får de följa med 🙂 Dock ska det tilläggas att jag lägger upp träningen på ett sådant sätt att det inte blir så mycket fullt-ös-medvetslös, utan jag cyklar med ett par växlar tyngre än vad jag behöver för att farten inte ska bli för hög för hundarna men att jag samtidigt får min träning.

Jag försöker att hålla grabbarnas kondis i trim året om genom olika aktiviteter så jag vet inte om jag tycker att 19 km är så långt egentligen men allt är ju relativt! Jag orkar inte ligga i maxfart så himla länge så om vi är ute och kör i 19 km så är det inte 19 km i fullt ös utan det blir mer intervaller pga min fysik och terrängens utformning. Med tanke på att vi kör sprint när vi tävlar så är långa pass i ”lagom” tempo inget som ger hundarna särskillt mycket. Eller visst, det ger dem massor i form uthållighet, ökar deras syreupptagningsförmåga och stärker skelett, leder och senor för långvarigt arbete men inte explosiviteten som behövs i sprint. För på tävling behöver de inte kunna ligga i lagomt tempo i 30-40 km utan de behöver kunna prestera max under 4-5 km istället. Långpass ska även utgöra basen under grundträningen för att man ska kunna orka med intensivare träning vilket det kommer bli för grabbarna när vi sätter igen till sensommaren så därför får de följa med mig på träningen. Jag tycker dessutom att det är himla trevligt med lite sällskap 🙂

Det är så svårt att säga generellt vart man ska börja, hur mycket man ska öka och hur ofta man ska öka. Alla hundar är olika och alla banor är olika, testa själv att cykla på platt asfalt och sen på en sandig väg i motlut, två heeelt olika saker. Om man har en vuxen och fullt frisk hund som har en hyffsad grundkondis så hade jag börjat med att cykla tillsammans med hunden 2-3 km ett par gånger i veckan för att se hur hunden reagerar på det. Om en hund bara är van vid promenadtempo så är det jobbigt att springa i cykeltempo även bara ett par km! När jag började med Timmie så började vi med 500-1000 m där han sprang lös när jag åkte skidor, sprang eller cyklade. Hellre börja försiktigt och öka på. Mina killar fick i vintras ganska långa dragpass på ett par mil och är de vana att dra släden i 50 km så är det inga problem att springa lös bredvid en cykel i 30 km. En fullt frisk hund som tränats korrekt bör ju kunna springa ett par mil i lagom tempo utan att dö, annars är det ingen frisk hund/ras. Hundar är djur, inga soffprydnader även om somliga raser numera liknar det sistnämnda då de inte skulle klara av att leva ett aktivt liv.