Visst hade det varit himla kul, ett alldeles eget fyrspann att träna och tävla med! Ett fyrspann bestående av egna hundar som man själv tränat och fostrat 🙂 helt samsynkande i både huvud och storlek, sorry Neo du får bli träningsmaskot! Det är visserligen långt kvar tills nästa draghund kommer in i familjen så tills dess att huset med hundgård är fixat och hundkärran inköpt så får jag nöja mig med att låna in ett par stjärnor 😀

Men VAD blir då nästa draghund? Ja du, nån polarras blir det med största sannolikhet inte. Det är extremt få polarhundar som imponerat på mig, jag är fullt medveten om att det säkert finns stjärnskott där ute men efter att ha läst i forum och bloggar samt pratat men framförallt lyssnat på folk både på träningar och tävlingar så känns det inte som en rastyp för mig. Risken att få en polarhund som inte vill dra finns där. ”hon/han vill inte dra”, ”nä, han gillar inte att dra utan springer bara med”, ”jag har lagt ner mycket tid på att få henne att gilla selen”, ”jag fick LÄRA honom att dra”. Ska jag behöva lära en hund att dra från början, ja då kan jag likagärna ha riesen 😉 de som faktiskt dock har imponerat är grönlandshundarna, himla arbetsvilliga och lite riesenlika i mentaliteten, samt en handfull Siberian Husky men deras mentalitet i övrigt passar inte riktigt mig.

Nåväl, ett eget fyrspann med dragriesens hade ju varit väldigt kul, och även väldigt udda, men är det möjligt? Då mina hundar är av det manliga könet så är egen uppfödning uteslutet. Timmie är en jäkligt bra hund både i arbete och vardag men är alldeles för ung och hans syskon måste utvärderas mer innan nån avel på honom är aktuellt, så Deen’s T-kull känn er pressade!!. För att få Timmie-valpar krävs dock en annan sak, en tik, och dessutom en bra tik med bra syskon där det inte finns en massa ”han är inte allergisk, han tål bara inte kvalster, damm, kycklingprotein, katthår eller spannmål”. visst är det himla kul om det finns lite champinjoner hit och dit i form av SBCH eller SDragCH men meriter spelar ingen roll om hunden måste ha långa tränings/tävlings uppehåll pga kloavlossning. Det finns tikar som fångat mitt intresse, både via hörsägen och ”på pappret” men också som jag träffat och umgås med 😀 oho, nu blev det nog lite nyfiket där på andra sidan skärmen. Inget är bestämt och Timmie är ung så jag behållert för mig själv 😉

Iallefall, om Timmie med tillhörande syskon godkänts så ska faktiskt också tikägaren vilja para med en hane som troligtvis inte kommer att ha så mycket meriter i bruks/lydnad/ipo, utan nästan uteslutande bara i drag. Vilket då är en sport som inte kräver nån form av träning utan bara att hunden har en sele. Sorry men jag är så trött att ännu en gång fått höra, på omvägar som vanligt, att det inte krävs nåt för att bli en bra draghund. Hmm.. Jag undrar hur många riesenhanar som i hög intensitet och skress klarar av att tätt köra om ett ekipage med höglöpstikar och utåtagerande sura hanar? Säger inte det nåt om hundens fokus, arbetsskalle, sammarbetsförmåga och att de har lite jävla anama så vet jag inte vad.

Alternativet, till att stanna i rasen som jag gillar så, är att köpa in en eller två hundar som jag tror passar till ändamålet, och där försvann säkert 90 % av Sveriges riesens! Har man väl hittat en kombination som jag tror på så ska man bli erbjuden att köpa en valp också. Även om mina grabbar är mer aktiva än många andra riesens så har jag inte målet att ta cert i spår utan vi kör drag, en aktivitet som inte är aktivitet nog enligt vissa.

Så tanken har slagit mig att inte bara kompletera med hundar som inte har skägg, utan med hundar som faktiskt inte har en stamtavla à la SKK :O Oh my fucking God! :O jo, ni läser rätt! Jag överväger att skaffa nåt som inte är erkänt av varesig SKK eller FCI, något som inte avlad utifrån deras pälsfärg, öronställning eller svanslängd. Jag funderar på att skaffa mig något som avlas utifrån en enda egenskap funktion. En så kallad Scandinavian Hound, draghundarnas ferrari. En hundtyp framtaget för en sak: prestation.

Riesen kommer jag ju fortsätta att ha ändå och även fortsätta att tävla i drag men om det blir ett skäggig tävlingsspann eller inte återstår att se. Det är ju betydligt enklare på alla sätt å vis med draghundstypen men det är helt enkelt liiite fräckare med ett gäng riesens 😉 Nu är det en vecka kvar tills vi flyttar upp till Sälen och förutom att jobba och köra mina egna hundar så tänkte jag passa på att spana in lite olika hundar och linjer för att lära mig mer om dessa hundar utan skägg men även forska i skäggiga linjer!