Nu är har lilla Moa blivit 7 veckor och jag har fått höra att folk är lite nyfikna på hur det går med en flock och en bäbis.

Att det blir en omställning i livet när man får bäbis är väl en underdrift. Ens egna behov har ramlat ner ytterligare ett snäpp på stegen och numera är det Bäbis som är nr 1, tätt följt av hundarna som nr 2 och sen, när de fått mat, är rastade och har det bra, först då kan en annan äta frukost, borsta håret och se till att få på sig något annat än mysbyxor. Vi har förstått att vi dock har det ganska så lätt då Moa redan från bara nån veckas ålder sov riktigt bra på nätterna och tro mig, det är inte förens man sover dåligt som man inser hur viktigt sömnen är. Jag har sovit en (1) hel natt sedan i november tack vare illamående, foglossningar och andra gravidproblem så att ha en bäbis som sover från 21 till runt 07-09 med en matning runt kl 05 är en lyx!

Även om prioriteringarna blir annorlunda så lever vi livet ungefär som förr, förutom att Moa är med. Hon hänger med i skogen, hängandes på magen i bärsele eller bärsjal. Hon är med nere i stallet när hundarna ska springa på löpbandet och ligger i vagnen medan hundarna drar kedjor på grusvägen. Den stora förändringen för mig är egentligen bara att jag inte kan vara lika spontan i hundträningen när det gäller att köra cykel eller ATV, av förklarliga skäl så kan Moa inte riktigt hänga med på den typen av träning än vilket gör att den måste förläggas till när husse är hemma. För er som inte vet det så jobbar vår husse 30 mil hemifrån vilket gör att jag är gräsänka från söndagkväll till torsdagkväll eller fredag. Därav blir det numera dragträning eller löskörning enbart på helgerna.

Så, vad tycker hundarna då? Ja Liam är fortsatt storebror, spanielsarna är lika glada som vanligt, Timmie är väldigt intresserad av att hon ska hållas ren och om vi inte skulle säga till honom så hade hon haft våteksem över hela ansiktet till följd av hans tvättande. Ebbe är den som inte får spendera så mycket tid med Moa, inte för att han inte gillar henne utan för att hans gillande i kombination med hans icke existerande kroppskontroll inte går bra ihop med en 5 kgs bäbis. De andra är försiktiga runt Moa men Ebbe har inte alls fattat att man måste ta det lugnt när man umgås med en bäbis, han får vänta tills hon är mer stöttålig.

Moa verkar vara ganska så tillfreds med livet och trivs med hundarna, hon blir tex alltid glad när Liam kommer in till oss på morgonen när vi har morgonmys och de två kan titta på varandra hur länge som helst. Hon spenderar dagarna med att äta, sova, skrika lite ibland, prata, dra mig i håret och hänga med på allt. Nu är det ju enkelt att ha 5 hundar och barn eftersom fröken inte har någon egen vilja utan snällt får följa med på allt. Jag gissar på att det kan bli lite svårare om något år när hon börjar få egna idéer om hur dagarna ska spenderas. I synnerhet eftersom husse anser att hon fått mitt humör :O Ja, det lär bli spännande 😉