Dagarna går i ett rasande tempo och lika snabbt som sommaren kom så är den väl snart slut. Snart är det höst igen! Och barmarkstävlingarna börjar komma igång 😀 Jag har funderat på hur jag ska satsa inom draget, speciellt om jag ska lägga av med cykel och istället gå över till spann? Ska jag fortsätta med B-hund öht eller byta till någon av de andra rasgrupperna?

Som det ser ut nu så blir det extremt svårt för B-hundsekipage att få en plats i årets EM-uppställning. Vad jag har fått förklarat för mig så har varje land fått ett begränsat antal ekipage som de får lov att skicka, det i kombination att SDSF får pengar av Riksidrottsförbundet med krav på att ta hem medaljer gör att det blir tufft för B-hundarna som internationellt sätt går i A-hundsklass. Enda chansen att få komma med är om man har chans på medalj i A-klassen, och jag vågar nog påstå att det är extremt få B-hundekipage som har det. Jag kan komma på två ekipage som förra säsongen, visserligen bara gjorde ett fåtal starter, visade att B-hundar kan gå jävligt bra med rätt förare och som faktiskt har en chans att ta en medalj. Jag och Timmie är inte ett utav de två ekipagen 😉 Att få en B-hundsklass internationellt verkar vara en omöjlighet men varken deras stadgar eller SDSF krav är ju skrivna i sten så allt kan ju ändras.

Jag förstår på ett sätt varför SDSF sätter de kraven, med tanke på vilka krav de i sin tur har på sig, men samtidigt blir jag som B-hundsförare lite matt. Å ena sidan pratas det från flera håll om att det ska satsas på B-hundar och Bruksraserna, det lovas guld och gröna skogar men samtidigt görs inte så mycket. Bara det här med att man ska kunna meritera sin hund i barmark händer det tyvärr inte så himla mycket med, och detta har man ”diskuterat” på SBK sedan jag började tävla med Liam för över 4 år sedan. Ännu har det inte ens kommit ut något förslag vad jag vet om… Det hålls lite nybörjarkurser och nybörjarläger med ”b-hundsinriktning” men det finns ingen speciell ”sporre” för dem som redan kommit en bit på vägen. Jag får ett par mejl i månaden med frågor från folk som tävlat nån säsong och som frågar om vart de kan vända sig om de vill hitta lite andra utmaningar och mål än att tävla på våra lokala tävlingar. Det tar verkligen emot att skriva att ”tyvärr, du kommer inte längre än till SM så länge du har en B-hund”. Det finns ju en anledning till varför många bra B-hundsförare i år köpt sig A-hundar, och att jag själv funderat på det.

Iallefall så blir nog den kommande säsongen inte någon storsatsning direkt, naturligtvis kommer jag försöka försvara mitt SM-guld i cykel samt åka på SOC om det arrangeras någon men där tar det nog stopp. Jag hoppas istället kunna satsa på 2 och 4-spann till vintern och sedan även köra 4-spann på barmark, min kropp orkar inte riktigt att träna så pass mycket och hårt som jag måste för att prestera riktigt på topp. Jag har alltid tänkt att jag inte är mina sjukdomar men jag kan ju inte förneka att de begränsar mig lite ibland. Man kan ju välja att se det negativt eller positivt, jag älskar att köra både cykelklass och nordisk stil så det kommer jag att sakna men nu får jag förhoppningsvis istället en ny utmaning i att försöka få fram fyra topp-hundar, dessutom samtidigt! Sen om det blir hundar med skägg eller utan återstår väl att se. Att köra ett A-spann skulle innebära betydligt mindre ”jobb” på många sätt, i synnerhet med att hitta bra hundmaterial men jag ska villigt erkänna att tanken av att stå bakom ett renrasigt riesenspann a la Timmie är väldigt lockande…