Idag var det dags för den praktiska delen av prova-på-apporteringskursen ute på Hammarö, riktigt roligt!

 

 

Vi fick pröva lite olika apporteringsövningar och även om det var en retriverkurs så är ju många saker likt spanieltänket och de som inte är det kan ju bli likt! Det var en blandad skara hundar med både rena jaktlinjer och rena utställningslinjer, retriever och spaniels, valpar till vuxna samt allt ifrån helt gröna hundar/förare till mer erfarna. Roligt och väldigt lärorikt att se hundar i olika stadier lösa samma övning. Alla hundarna var superduktiga även om man tydligt ser en skillnad mellan jakt och utställningsavlade individer då det är ett helt annat driv i de prestationsavlade hundarna!

 

Nicke

 

Neo

 

Neos hals blev lång när en golden fick apportera

 

Neo har inte tränat så mycket apportering, förutom helt vanlig och relativt enkel apportering så det var kul att se vilken nivå han låg på. Alla övningar var lätt som en plätt för cockerrockern även om jag själv tycker att själva avlämningarna kan bli bättre, jag vill ha en klockren IPO-avlämning (dvs. framifrån och att han sitter tätt, tätt mot mina ben) i alla lägen något som fungerar hemma men inte alltid i andra miljöer – mer övning på det alltså. Fick lite tips på hur vi skulle gå vidare och hur jag kunde fortsätta utmana honom 🙂 Efter avslutad kurs fick Neo leka med jaktspanieln Nicke, Neo har på senaste tiden tuffat till sig i lek med andra hundar (döda eller bli dödad gäller ju i lek med Liam och Misty) och Nicke tyckte väl att Neo var så där kul när han förvandlades till spitsbull!

 

 

 

 

Liam är förnärvarande skadad – igen – då han igår på morgon promenaden skar sig i trampdynan. Han haltar inte och står ordentligt men om man klämmer så skriker han. Nu är han visserligen jävligt fjompig med sina tassar så hur mycket utav skriket som är smärta och hur mycket som är ”bäst-att-skrika-för-det-kan-göra-ont-skrik” vet jag inte. Men iallefall så får han nu vila från fysträning de kommande dagarna för att trampdynan förhoppningsvis ska läka. Skadade tassar har vi visserligen inte alls tid med nu då jag planerat wp-tävlingar och uthållighetsprov i maj.. Suck, ska det aldrig sluta krångla?!

 

Skägget fick iallefall komma ut lite på lunchen idag och köra uppletande i snön, mjukt å bra för tassen, vilket var superkul enligt das beardo som inte tränat detta på ett tag. Lite lydnad på grusplanen blev det efter kursen där en spaniel, Liam äääälskar spaniels, fick vara vår störning idag. Efter ett ”du-vet-ta-mig-fan-va-fot-innebär” så fanns inte spanieln mer i Liams huvud 😀 Har diskuterat vårträning med Sanna och Karin där jag insett att vi har olika mål men samma problem som ska lösas med följande; störningsträning på hög nivå! Så, nu vet ni vad vi ska syssla med de nästkommande månaderna..

 

 

Bilder från apportering och jaktlek finns i galleriet!