Ännu en hundhelg är till ända men oj vad kul vi haft!

I lördags åkte vi till Arvika för att ha skyddsträning med Remy. Innan jag började träna skydd själv så var jag väldigt väldigt skepptisk till denna sport då jag sett flera figgar/ekipage som använt, enligt mig, tvivelaktiga inlärningsmetoder och därför är jag rätt kritisk till nya figgar.. Den misstänksamheten skingrades dock väldigt snabbt då det snart stod klart att det här inte skulle användas några sånna träningsmetoder – Skönt! Tack alla inblandade för en supertrevlig dag!!

Neo fick mest bita, bita, bita, kampa, kampa, kampa. För honom handlar det än så länge inte om att lära in så mycket nya moment med nya figgar, det gör vi hemma på mig, Alex eller Niclas, utan mest om att våga agera tillsammans med andra, helt främmande människor. Neo visade inga större hämningar utan körde fullt ös medvetslös! 😀 Under dagen fick Timmie två korta ipo-spår samt en näringsruta medan Liam fick komma ut sista rundan bara för att bita igenom skyddsärmen ett par gånger 🙂 Liam nöjd, Remys arm öm!

Efter skyddsträningen åkte jag från Arvika till Årjäng för att på söndagen träna ännu mer 🙂 Först ut var Liam som fick köra uppletande, fort och fel började han med för att sedan köra fort och rätt! Inte lätt att vara supertaggad ärthjärna… Neo fick köra uppletande a la spaniel, dvs apportsök vilket gick fint samt träna transporter på Marie! Timmie fick träna lydnad och satan i gatan vad bakdelsträningen har gett resultat! Han använder rumpan på ett helt annat sätt nu när han svänger – duktig Timmie!

Till sist fick alla mina tre grabbar träna skydd på tre helt olika nivåer! För tandlöse-Timmie handlar det om att försöka fånga skinnet och sedan jobba in det till matte. För Neo handlar det om att agera tillsammans med figgen utan stöd från matte. För Liam handlar det mest om att hålla käften och att fatta ekvationen: tyst = vinst! Lätt kan man tänka men efter att ha fått belöning för att skälla i tre år så sitter skallet extremt nära hos Liam. Dock så är ju inte tanken med Liam att han ska tävla IPO, även om jag får höra vilken kapacitet han har. Men just nu känns det som att det är för mycket som måste läras om innan vi kommer någon vart. Då han har kört sök så länge så sitter vissa saker i ryggmärgen på honom, avstånd till figgarna, icke-fokus på föremål, och att lära om dem känns som om det kommer att kosta mer än vad det smakar! Nä, det får helt enkelt räcka med två ipo-hundar just nu 😉

Innan vi åkte hem träffade vi Timmies syster, Trollungen, som skulle in på frissering hos Kennel-mamma. En väldigt söt tik som blev jättekär i Neo! Kärleken var visserligen besvarad men Neo hade fullt upp med att lära dumdristiga riesenhanar hur man uppförsig, bara för att man väger 25 kg så betyder det inte att de är okej att hoppa på 12 kg cocker!  Med tanke på förra inläggets film så borde väl ingen tvivla på att Neo kan hävda sig alldeles utmärkt mot tidigarenämnda små-skägg?

Nu är vi hemma igen och den här veckan kommer förhoppningsvis att fyllas med något mer dragträning än vad denna vecka inneburit! Mer bilder från helgens bravader finns i galleriet!