Igår hade jag ett riktigt dåligt träningspass, det var nysnö och hundarna jobbade visserligen fint i sina selar men jag hade verkligen ingen bra känsla över huvudtaget. Jag avbröt helt enkelt körningen och körde hemåt redan efter 3 km, att köra utan känsla kan aldrig vara något positivt. Visst, vi behöver träning inför tävlingarna som kommer om ett par veckor men det ska vara kul att träna, det kände jag inte igår. Allt kändes skit även om inget direkt gick fel, en stund av tvivel – ska jag verkligen syssla med det här? Hur kan jag tro att jag har någon som helst chans i världen att konkurrera, även om vi inte satsar på några medaljer, med mina raser i slädkörning? Suck.

När jag kom hem blev jag iallefall på lite bättre humör för i brevlådan låg ett paket med tidningen Draghunden som inte hittat hit i tid efter min flytt – tack Lotta! På kvällen slängde jag iväg ett mejl till Ylwa och när jag fick svar på morgonen så kom motivationen genast tillbaka, tack för att du tar dig tid och delar med dig av dina råd och tankar!

Jag måste strukturera upp mina träningpass på släden mer, precis som jag gör med barmarksträningen! Så, på med släden på taket och hundarna i bilen och sen for vi upp på fjället – intervallträning stod på schemat idag! Hjälpte husse med skotrarna och när det var dags för honom att platta lederna och därmed vara hare för oss så kom det ett gäng med polacker som skulle på safari – suck! Ja ja, inte något ont som inte har något gott med sig! Om jag uttrycker mig så här, de var inga världsmästare på skoter så det blev bra intervall-träning för grabbarna under 1 ½ timme  😉 Och ja, ni som läste min facebook-status igår – glöm den! Grabbarna har allt kvar lite av sitt tempo sen höstträningen! Det blir naturligtvis inte samma fart som på cykel eftersom jag inte kan hjälpa grabbarna något men jag är helt klart nöjd med att de orkar hålla galoppen så pass mycket 🙂

Sockar på tork efter dagens pass!