Världen är nog inne i en negativ spinn just nu, så många som går bort helt oväntat och alldeles för tidigt! En väns mamma somnade in igår och en ung tjej som alltid kämpat och slitit för vanvårdare hundar i Sverige har också lämnat jordelivet, alldeles för tidigt.
Lite intervallträning idag på förmiddagen i sandgropen. Trodde att det skulle vara någorlunda hårt – FEL! Det var jättemjukt och Liam fick slita som ett djur trots att han bara hade 20 kg bakom sig! Neo fick gå med 5 kg medan matte och Timmie sprang upp å ner.
Blev ett kort pass lydnad efteråt, frös som en liten nakenfis så därför fick bara Neo köra. Körde igenom BH-lydnaden samt appellen vilket gick bra. Kom fram till att jag måste avsluta varje moment ordentligt annars så blir det fel i hans huvud. Har jag kört läggande under gång så måste jag avsluta det momentet ordentligt innan jag gör sättande under gång, annars blir han osäker – ”gjorde jag fel förut och måste göra om?” och så blir det ett läggande istället för sättande. Ordentliga avslut och tydlighet är något som cockerrockern behöver!
Jobb i eftermidda, ska läsa igenom ett inlägg av Sanna innan det går ut i etern!
Jo det är just så jag försöker göra nu också, sätta utvecklingsmål (det är dom jag skriver ner i min planering).
Givetvis har man ju resultatmål också, men dom är inte prio ett.
För mig har det varit väldigt nyttigt att börja med en helt ny hundsport (IPOt) där jag inte kan sätta en massa krav på mig själv. Just för att jag inte har KUNSKAP nog att göra det. Då har det även medfört att jag har kunnat släppa lite på kraven/presset i lydnaden med.
Största problemet är inte det jag förväntar mig av min hund, utan dom krav och det press jag sätter på mig själv….