Kom på att jag inte skrivit nån redogörelse om söndagens lopp ju! Även om vi inte fick cert så är ju grabbarnas prestationer lika viktiga.

2 x 5 km pulka med Liam. Två varv på 5 km sträckan, dvs uppför berget två gånger.. Liam var taggad till tänderna som vanligt! Annika var dagens offer eller handler som fick till uppgift att försöka hålla Mr Skägg stilla i starten. När signalen gick så for vi iväg och Liam sprang med pulkan efter sig som om han aldrig gjort annat, detta var andra gången hade drag pulka. Då jag skulle köra två lopp så fick jag starta bland herrarna vilket inte var ett problem. Liam är ingen toppsprinter som Timmie utan håller ett mer lagom tempo hela vägen igenom så vi körde rask trav. Första varvet gick bra och han kändes pigg. Skalmade (man hålet bredvid hunden och håller i skalmen) vi omkörningarna för att underlätta. Liam var inte alls på något omkörningshumör utan murvlade tydligt vid varje omkörning, vilket han normalt sett aldrig gör. Han brukar alltid vara helt oberörd men i helgen så har han knappt kommit utanför bilen innan han murvlat igång på allt och ingenting. 6-årskris?

Uppför berget tuffade vi på och in i varvningen utan problem, Liam var något fundersam om vi var klara eller inte men han tuffade på ut på varv 2. Inga större konstigheter, samma travtempo oavsett om det gick upp eller ner. Ljudligt missnöje vid varje omkörning och ofokus vid möte, saker som naturligtvis kostade onödig tid.

Väl i mål var det bara att byta hund, Annika hade värmt upp Neo och fick gå av Liam lite snabbt. Jag hade missat min starttid med Neo men vi fick hoppa in på en ledig tid.

Neo var sjukt taggad och körde fullt ös nedför berget och ut på golfbanan. Uppför berget tuffade han också på efter bästa förmåga och jag tror att jag fick mer hjälp av honom än av Liam som drog pulka. Väl uppe på varvningen vart Neo lite osäker, mycket folk, hundar, kameror, udda grejer och ingen Liam som backar upp. Det är i såna situationer som man märker av Neos uppväxt, då saktar han gärna in och håller sig i närheten av mig för stöd. Efter att vi kommit ur skidstadion så tog jag ett kort stopp för att berömma honom lite och peppa mitt lilla långöra. Sen åkte vi ner på golfbanan och det märktes att han nu började bli lite sliten eller kanske omotiverad, han är ju mer en spann-hund än singelhund och vi körde ju omkring själva förutom en omkörning som en snäll vorsteh gjorde. Uppför berget, för fjärde gången för mig, så hände det. I fjärran hör Neo det bästa ljudet han vet. Ett brummande ljud. Ett ljud som får honom att skrika. Längre fram ser jag vad det är. en skoter!!! Neo, som inte sett skotern börjar trippa omkring och jag frågar honom ”var är skotern?” Varpå han börjar galoppera uppför den långa backen. Skotern kör i skogen bredvid oss ner från berget och ut på golfbanan, men det spelar ingen roll för Neo. Det räcker att han hör ljudet för att han ska bli tokig, han behöver inte nödvändigtvis se eller följa efter skotern. Vi kämpar uppför berget och kommer ut på den sista km som är som en liten bergodalbana med upp-ner-upp-ner-sväng-upp-sväng-ner. Här går det ganska fort och Neo springer som en liten skållad råttan uppför målrakan och över linjen! 😀

Tid Liam: 41:56
Tid Neo: 42:13

Grymt nöjd med Neos prestation och nöjd med Liam som kämpade bra men får inte mer än godkänt i betyg pga omkörningsstrul och ofokus. Tyvärr inga cert till nån B-hund på den tävlingen vilket känns väldigt surt, det var flera som hade bra tider! Förra året körde vi samma bana, hade samma väder och samma domare. Då fick ekipaget som körde den klassen som jag och Liam körde cert, och då var de två minuter långsammare än vad vi körde på… Ja, vem har sagt att det ska vara enkel, eller att reglerna ska vara enkla att förstå? B-hundarna ska inte jämföras med A-hundar men tyvärr förekommer det ändå. Dessvärre är det ett utmärkt sätt att minska deltagarantalet i B-gruppen ytterligare, för vem vill åka 20-30 mil enkel väg och veta att även om man kör milen på under 30 minuter så kommer man ändå inte ens ha chansen på cert då A-hundarna är snabbare?

Vad jag iallefall lärt mig är att platta banor som tex golfbanor inte är lättare att köra på! Man måste skejta hela tiden och man får aldrig nån vila! När vi tävlade i Sveg som har en väldigt bergodalbana så blev det mer som intervall. Jag kände verkligen att vi kompletterade varann som team jag och Timmue. Jag körde järnet uppför backarna och vilade nerför. På det sättet kunde man verkligen hjälpa sin hund och inte bara vara en belastning. Så, fler banor som Svegs! Den var rolig 🙂