Som jag skrivit tidigare så har jag de senaste par veckorna inte tyckt att Timmie springer på ordentligt. Visst, han springer det gör han för vi snittade nästan 28 km/h på förra tävlingen men ändå kändes det som om det borde gått fortare på det underlaget och det fanns tillfällen där han saktade ner på tempot utan någon speciell anledning. Därför beställde jag tid redan när jag var på tävlingen i Högbo bruk hos en friskvårdsterapueut för att Tim kollad. Han blev faktiskt kollad av två olika tjejer med två olika specialitéer i onsdag, inte för att jag tvivlar på deras respektive kunskap utan för att jag ville få olika infallsvinklar.

Och mycket riktigt så har Timme problem med ett par muskler, troligtvis har han gjort något i högerben som sedan gjort att han överbelastat vänster bak och sen diagonalt till höger fram. Därför tar han inte ut steget som han borde och springer inte i den snabbaste galoppen.

Suck.

Bra tajming va? Så det blir inget tävlande för Timmie i helgen och därmed missar vi rasmästerskapet i barmark för riesenschnauzer som jag jobbat för sedan ett par år för att vi ska arrangera. Känns jäkligt surt men naturligtvis kommer Timmies hälsa först, han ska ju hålla i många år! Och visst, han springer så han är ju inte ”dålig” på något sätt men han är ju inte helt bra.

Vi ska tillbaka på onsdag för att se om SM är aktuellt, om han inte blivit 110% bra kommer han att få stå över SM. Det känns också jäkligt surt om det skulle bli så för det hade varit kul att försvara vårt guld! Så just nu fokuserar vi på att rehabba vilket innebär massage samt att skritta baklänges över en stege, lättare sagt än gjort 😉 alla hundarna har även fått gå på löpbandet, Timmie fick 20 minuter skritt både plant och i backe medan de andra fick 10 minuter var.

Ja, lite besviken stämning här på kenneln alltså men men. Det finns flera SM men det finns inte flera Timmies <3